SOU - Regeringen
SOU - Regeringen
SOU - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
564 Författningskommentar <strong>SOU</strong> 1998:160<br />
köpkraft från betalaren till betalningsmottagaren. All betalningsförmedling<br />
är emellertid inte skyddsvärd ur systemsynpunkt utan endast<br />
sådan som sker i vad som kallas generella betalsystem. I ett generellt<br />
betalsystem kan betalningsmottagarna sägas vara fristående från<br />
varandra. I lagtexten används ”betalsystem avsett att nå flera från varandra<br />
fristående slutliga betalningsmottagare”. Detta uttryck är avsett att<br />
från det reglerade området skilja ut selektiva betalsystem där t.ex. flera<br />
butiker i en kedja kan vara betalningsmottagare. Som exempel på i hög<br />
grad generella betalsystem kan nämnas postgirot, bankgirot och<br />
bankernas kontokortssystem. Utmärkande för ett selektivt betalsystem är<br />
att det är avsett för betalningstransaktioner till som mest ett begränsat<br />
antal fristående betalningsmottagare. Kretsen av möjliga betalningsmottagare<br />
begränsas i ett selektivt betalsystem ofta genom att betalningsmottagarna<br />
tillhör samma koncern eller liknande företagsgrupp med<br />
ekonomisk samhörighet. Som exempel på sådana företagsgrupper kan<br />
nämnas ICA-gruppen och konsumentkooperationen. Betalningsmottagarna<br />
i ett selektivt system är, till skillnad från betalningsmottagarna<br />
i ett generellt betalsystem, inte fristående från varandra. Som<br />
ytterligare exempel på selektiva betalsystem kan nämnas<br />
dagligvaruhandelns och bensinbranschens kontokortssystem.<br />
Gränsen mellan ett generellt och ett selektivt betalsystem kan vara svår<br />
att dra. Antalet slutliga betalningsmottagare kan nämligen vara stort såväl i<br />
ett generellt som i ett selektivt betalsystem. Kännetecknande för betalsystem<br />
som är skyddsvärda ur systemsynpunkt är dock att de är uppbyggda på ett<br />
sådant sätt att ett stort antal betalare kan nå ett stort antal fristående<br />
betalningsmottagare. Detta kommer till uttryck i lagtexten genom att det<br />
skall vara fråga om ”flera” från varandra fristående betalningsmottagare.<br />
Något exakt antal anges inte i lagtexten. Som närmare utvecklats i<br />
allmänmotiveringen är det svårt att ange en exakt gräns för det skyddsvärda<br />
området. Såväl antalet betalningsmottagare som den organisatoriska struktur<br />
som betalningsmottagarna ingår i har betydelse för gränsdragningen av vilka<br />
betalsystem som kommer att träffas av bankrörelsedefinitionen.<br />
Vid betalningsförmedling är det vanligt förekommande att den som<br />
kunden lämnar betalningsuppdraget till inte utför hela uppdraget själv.<br />
Tekniskt och administativt arbete, såsom bearbetning av betalningstransaktioner<br />
samt insamling och sortering av köpnotor från kontokortstransaktioner<br />
utförs ofta av andra företag än det som kunden har en avtalsrelation<br />
med. Genom att använda uttrycket ”betalningsförmedling via betalsystem”<br />
tydliggörs att det inte är nödvändigt att alla funktioner som ingår i<br />
betalningsförmedlingen fullgörs av det företag som kunden lämnar betalningsuppdraget<br />
till.
Change language