SOU - Regeringen

SOU 1998:160 511
14 Rörelseregler för
kreditmarknadsföretag
14.1 Inledning
I kapitel 7 går kommittén igenom skyddsintressena på finansieringsområdet
samt föreslår vilken typ av och storlek på verksamhet som skall
underkastas reglering. I det här kapitlet skall frågan om vilka rörelseregler
som skall gälla för kreditmarknadsföretagen behandlas.
Kommittén behandlar i kapitel 9-11 vilka rörelseregler som bör gälla
för banker. Bakom de närmare övervägandena om rörelsereglernas utformning
för banker ligger i grunden den i kapitel 5 och 6 redovisade
analysen av intresset av stabilitet i betalningssystemet och i det finansiella
systemet i stort. Av genomgången i kapitel 7 av skyddsintressena på
finansieringsområdet framgår att övervägandena i mångt och mycket är
likartade på det här området som på bankområdet. Den främsta skillnaden
är att kommittén bedömer systemriskerna som mindre allvarliga på
finansieringsområdet. De snabba förlopp som på banksidan kan bli följden
av att ekonomiska problem i ett institut sprider sig via de kopplingar
som finns i betalningsväsendet finns inte i lika hög grad på finansieringsområdet
(se kap. 7). En sådan bedömning föranleder en något mindre
ingripande reglering dels på grund av att en viss typ av verksamhet
inte skall regleras hårdare än vad skyddsintressena föranleder, dels på
grund av intresset att koncentrera tillsynens resurser till områden som är
särskilt viktiga för stabiliteten i det finansiella systemet.
Eftersom de allra flesta kreditmarknadsföretag kommer att vara
kreditinstitut i EG-rättens mening måste i praktiken rörelsereglerna för
kreditmarknadsföretagen vara sådana att EG-rättens krav i banksamordningsdirektiven
uppfylls. På flera områden är därigenom de yttre gränserna
för regleringen givna av EG-rätten, detta gäller bl.a. startkapital,
kapitaltäckning, stora exponeringar och gränserna för tillåtna
aktieinnehav. Dessa EG-bestämmelser behandlas i kapitel 9.
Utgångspunkterna för lagstiftningsarbetet är alltså i stora delar desamma
på det här området som på bankområdet. I kapitel 9 och 11 har
dessa utgångspunkter utförligt behandlats och omsatts i rörelseregler för
banker. Det är inte framställningsmässigt rimligt att här upprepa långa
stycken av det som sagts i kapitel 9 och 11. Genomgången i detta kapitel