SOU - Regeringen

556 Associationsrättsliga regler rörande buffertkapitalet SOU 1998:160
sådan bank är helt beroende av insatskapitalet som buffertkapital. De två
frågeställningarna bör därför behandlas var för sig och i tur och ordning.
17.5.2 Insatskapital i medlemsbanker
Kommitténs förslag: Avgående medlemmar samt medlemmar som
deltar i banken med överinsatser skall kunna få ut sina insatser tidigast
sex månader efter avgång. Utbetalning skall kunna ske endast en
gång per kvartal och först efter Finansinspektionens tillstånd. En
medlemsbank skall även fortsättningsvis kunna i stadgarna
föreskriva längre frister eller regler som medför att återbetalning inte
alls skall ske.
Som nämnts är huvudregeln i lagen om medlemsbanker att avgående
medlemmar har rätt att få ut sina inbetalade medlemsinsatser inom sex
månader. Inget hindrar en medlemsbank att reglera frågan annorlunda i
stadgarna. En sådan reglering kan innebära allt från att avgående medlemmar
har rätt att omedelbart få ut sina insatser till att de inte alls kan
få ut dem.
Från den 1 januari 1998 gäller dock den begränsningen att ett insatsbelopp
i en medlemsbank får betalas ut endast om det kan ske med hänsyn
till bestämmelserna om kapitaltäckning i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning
och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag
(kapitaltäckningslagen). Skälet till denna lagändring var att den
förut gällande bestämmelsen i lagen om medlemsbanker om medlemmarnas
rätt att återfå inbetalda insatser riskerade att komma i konflikt
med kapitaltäckningslagen. I regeringens proposition betonas att lagändringen
inte var avsedd att binda upp Banklagskommittén i sina framtida
överväganden om skyddet för det primära kapitalet samt reservfondsbestämmelserna
(se prop. 1996/97:163 s. 33 f).
Uppenbarligen är det inte tillfredsställande om en bank har sådana
stadgar att insatskapitalet kan minska vid medlemsavgångar, låt vara att
den nyss omtalade begränsningsregeln i viss mån hejdar de negativa effekterna
härav. Särskilt tydligt är detta i de fall banken inte har arbetat
upp någon reservfond. Det står klart att lagstiftningen bör lägga hinder
ivägen för att en bank antar sådana stadgar. Den återstående frågan är
vilken tvingande lagstiftning som bör införas. Vid denna bedömning gör
sig skilda aspekter gällande.
Ett absolut hinder mot att avgående medlemmar får ut sina insatser
medför att ett instrument för medlemmarna att påverka bankens ledning
försvinner. För att uttrycka det populärt kan sägas att möjligheten att