SOU - Regeringen
SOU - Regeringen
SOU - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
538 Information om icke garanterade medel <strong>SOU</strong> 1998:160<br />
Ytterligare ett exempel på företag som kommer att omfattas av informationsplikt<br />
är företag som ger ut s.k. papperslösa obligationer som inte är<br />
avsedda för allmän omsättning. Vissa av här angivna företag är redan<br />
enligt gällande rätt skyldiga att lämna information (1 kap. 2 c § bankrörelselagen<br />
(1987:617)). En liknande informationsplikt finns i 11 § lagen<br />
(1995:1571) om insättningsgaranti.<br />
Vid utformningen av regler om informationsskyldighet spelar det<br />
svenska garantisystemet samt EG-rätten på detta område en väsentlig<br />
roll. Om andra företag än kreditinstitut tar emot "insättningar eller andra<br />
återbetalbara medel från allmänheten" fordras enligt EG-rätten (artikel 3<br />
i andra banksamordningsdirektivet) att verksamheten omfattas av viss<br />
reglering. I bilaga 3 finns en analys av den närmare innebörden av artikel<br />
3.<br />
Regleringen på detta område varierar betydligt mellan olika medlemsländer,<br />
se bilaga 3. I flertalet länder är rätten att ta emot "deposits"<br />
förbehållen banker eller andra företag som räknas som kreditinstitut enligt<br />
EG-rätten. Danmark, Finland och Holland har lagstiftning som är<br />
tillämplig om företag som inte är kreditinstitut enligt EG-rätten tar emot<br />
"deposits" eller andra återbetalbara medel från allmänheten. Som<br />
exempel på sådan lagstiftning kan nämnas att det i Danmark ställs krav<br />
på att andra företag än pengeinstitut som bedriver sparverksamhet eller<br />
ger ut förbetalda kort skall ha auktorisation och stå under tillsyn av-<br />
Finanstilsynet samt ha ett visst minsta eget kapital. I Finland är andelslag<br />
med sparkasseverksamhet, dvs. ekonomiska föreningar som tar emot<br />
insättningar från sina medlemmar skyldiga att informera insättarna om<br />
omständigheter som påverkar placeringarnas värde. Andra länder, såsom<br />
Storbritannien, tillåter andra än kreditinstitut, t.ex. kyrkor, välgörenhetsorganisationer<br />
och kooperativa föreningar, att ta emot insättningar<br />
och andra medel utan att underkasta dem särskild reglering.<br />
Som framgår av analysen i bilaga 3 finns det inga egentliga tolkningsdata<br />
för att fastställa det andra banksamordningsdirektivets innehåll<br />
på den här punkten. Det bör understrykas att det, i motsats till vad<br />
som gäller beträffande t.ex. skyldigheten att tillhandahålla system för<br />
garanti av insättningar i kreditinstitut, är fråga om ett område som inte<br />
är harmoniserat mellan medlemsländerna vilket ger större frihet för<br />
medlemsstaterna när det gäller att tolka artikel 3. Regelverket kan<br />
uppenbarligen utformas på många olika sätt. Nu gällande regler om prospektskyldighet<br />
och informationsplikt i lagen om insättningsgaranti samt<br />
de i detta kapitel föreslagna reglerna om informationsplikt uppfyller enligt<br />
kommittén de krav som ställs enligt EG-rätten.
Change language