SOU - Regeringen

SOU 1998:160 551
17 Associationsrättsliga regler rörande
buffertkapitalet
17.1 Inledning
Grundtanken bakom principen om bankers buffertkapital är att detta
kapital i alla lägen skall kunna bidra till motståndskraften mot förluster.
224 Detta innebär t.ex. att det inte skall vara möjligt att återbetala buffertkapital
till ägarna när bankens ekonomiska ställning är ansträngd.
Gemensamt för samtliga de associationsformer i vilka bank kan bedrivas
är att det ytterst är det bundna egna kapitalet som utgör buffert mot förluster.
Även det fria egna kapitalet ökar motståndskraften mot förluster
men detta kapital är inte lika hårt knutet till banken eftersom det enligt
de associationsrättsliga reglerna normalt är tillgängligt för utdelning till
bankägarna.
De associationsrättsliga regler som bestämmer i vilken utsträckning
en bank får disponera det kapital som utgör dess buffertkapital varierar
med vilken associationsform som valts. Nedan följer en kort redogörelse
för de olika associationsformernas regler och hur de möter kravet på att
bankens eget kapital i alla lägen skall tjäna som en buffert för bank-en.
17.2 Bankaktiebolag
Med verkan från den 1 januari 1999 har bankaktiebolagslagen upphävts.
De grundläggande associationsrättliga reglerna för bankaktiebolag återfinns
numera i aktiebolagslagen. Vissa särregler för bankaktiebolagen
har dock behållits. Dessa särregler har nästan uteslutande införts i bankrörelselagen.
Ett bankaktiebolags medel får betalas ut till ägarna endast enligt bestämmelserna
om vinstutdelning i aktiebolagslagen, utbetalning vid nedsättning
av aktiekapitalet, reservfonden eller överkursfonden och utskiftning
vid bolagets likvidation. Återbetalning av aktiekapital samt utbetalning
av medel i reservfonden och överkursfonden till ägarna är beroende
224 Buffertkapital är ingen lagteknisk term utan är ett samlingsbegrepp som
kommittén använder för allt kapital som hjälper banken att motstå ekonomiska
påfrestningar, dvs. allt eget kapital.