SOU - Regeringen

SOU 1998:160 Reglering av banker – utgångspunkter 367
sig om. Därefter är det nödvändigt att uppskatta riskens storlek. Detta
gäller både enskilda risker och rörelsens samlade risk.
Det är emellertid inte tillräckligt att en bank vet vilka risker den är
exponerad för och kan uppskatta deras storlek. Kraven på sådan kunskap
bör förenas med ett krav på att en bank i någon mening skall ha
kontroll över riskerna. Detta krav innebär att banken måste kunna styra
rörelsens utveckling. Till grund för bedömningen av vilka riskbegränsande
åtgärder som skall vidtas måste ligga en uppfattning om vilka
risker som är acceptabla i bankrörelse. Denna bedömning har i det enskilda
fallet inga självklara utgångspunkter. Slutligen faller bedömningen
tillbaka på det grundläggande kravet att bankens soliditet inte får äventyras.
Det ovan förda resonemanget kan sammanfattas som krav på att en
bank skall identifiera, mäta och ha kontroll över de risker som dess rörelse
är förknippad med. De nämnda kraven är långtgående eftersom de
kan ha vittgående konsekvenser för bankens hela rörelse och organisation,
vilket är naturligt eftersom all bankrörelse i viss bemärkelse går ut
på att hantera risker.
I det här kapitlet behandlas inte alla de aspekter som kan läggas på
riskhantering. Styrelsen och dess arbete kan visserligen sägas utgöra
grundbulten i en banks riskhantering men arbetsformerna i styrelserna
behandlas inte här. Inte heller frågor om organisationsstrukturen kommer
att behandlas här trots att sådana frågor också har stor betydelse för
riskhanteringens ändamålsenlighet. Som en nödvändig del av ett riskhanteringssystem
ingår intern kontroll av fattade beslut. Även om den
interna kontrollen utgör en väsentlig del av riskhanteringen så anser
kommittén att dessa frågor med fördel kan behandlas tillsammans med
de två tidigare nämnda frågorna. Kommittén avser att återkomma till
samtliga dessa frågor i ett senare betänkande.
En grundläggande beståndsdel i ett bra riskhanteringssystem är fungerande
informationsvägar. Information om rörelsen skall på ett ändamålsenligt
sätt föras vidare upp i organisationen. Information skall finnas
på den nivå där beslut i en viss fråga skall fattas. Detta gäller såväl
för beslut av enskilda tjänstemän som beslut under prövning av styrelsen.
Nära förbundet med det regelsystem som reglerar informationsflödet
i en bank är det regelsystem som reglerar var och hur beslut i olika frågor
skall fattas. Även ett ändamålsenligt delegeringssystem kan säg-as
vara en viktig beståndsdel i ett riskhanteringssystem. Nära samband med
de rent formella reglerna om beslutsfattande och beslutsdelegation har
frågor rörande överordnade nivåers faktiska möjlighet att styra innehållet
i beslut på lägre nivåer. Fungerande styrning och styrsystem är även det
förutsättningar för bra riskhantering.