SOU - Regeringen

676 Bilaga 3 SOU 1998:160
retag endast bedriva värdepappersrörelse om det är anslutet till ett system
för ersättning till investerare (investerarskydd). De angivna reglerna
tyder på att reglering enligt artikel 3 i vart fall inte innebär krav på reglering
motsvarande insättningsgarantin eller ett system för ersättning till
investerare.
Vad som skall förstås med begreppen insättare och investerare förklaras
inte närmare i banksamordningsdirektiven och ej heller i direktivet
om insättningsgaranti. I förslaget till direktiv om system för ersättning
till investerare definieras investerare som varje person som har anförtrott
ett värdepappersföretag medel eller intrument i samband med en investeringstjänst
236 . I lagen om insättningsgaranti definieras insättare som den
som har en insättning i ett institut.
Artikel 3-reglering i andra EU-länder
I detta avsnitt redovisas om och under vilka förutsättningar företag som
inte är kreditinstitut enligt EG-rätten får ta emot insättningar ("deposits")
eller andra återbetalbara medel från allmänheten. Redovisningen avser
rättsläget i Danmark, Finland, Grekland, Irland, Italien, Frankrike, Luxemburg,
Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland
och Österrike. Det skall inledningsvis påpekas att det finns en viss osäkerhet
om vad respektive land avser med begreppet "deposits".
I samtliga länder utom Finland är det i princip endast företag som är
att betrakta som kreditinstitut enligt EG-rätten som får ta emot
"deposits" 237 . I Finland är huvudprincipen mer begränsad och innebär att
det endast är banker som får ta emot "deposits". Luxemburg och Nederländerna
har implementerat artikel 3 i andra banksamordningsdirektivet i
sin nationella rättsordning. Båda länderna synes ha tolkat huvudregeln i
artikel 3 som ett förbud för andra än kreditinstitut att ta emot dels
"deposits", dels "other repayable funds". I Storbritannien har vissa rättssubjekt
uttryckligen undantagits från förbudet för andra än kreditinstitut
att ta emot "deposits" från allmänheten. I Danmark, Finland och Neder-
236 Investeringstjänst definieras i förslaget till direktiv om system för ersättning
till investerare som varje investeringstjänst såsom detta begrepp definieras
i artikel 1.1 i direktivet om investeringstjänster samt den tjänst som avses
i punkt 1 i avsnitt C i bilagan till det direktivet. Med investeringstjänst
avses alltså bl.a. överlåtbara värdepapper, andelar i företag för kollektiva investeringar,
penningmarknadsinstrument, finansiella terminskontrakt samt
köp- och säljoptioner.
237 Kreditinstitut definieras i EG-rätten som företag som från allmänheten
tar emot insättningar eller andra återbetalbara medel och beviljar krediter
för egen räkning.