SOU - Regeringen

SOU 1998:160 Rörelseregler för banker 443
mangen angående tillsynsmyndighetens tillämpning av en generell regel
av detta slag har bäring här.
11.5.3 Kreditprövning
Kommitténs förslag: En banks kreditprövning skall vara organiserad
så att den som fattar beslut i ett kreditärende har tillräckligt beslutsunderlag
för att bedöma risken med att bevilja krediten.
Kreditbeslut skall dokumenteras på ett sådant sätt att underlaget
för beslutet och beslutets tillkomst redovisas.
Prövningen av en sökt kredit innefattar vanligtvis bedömningar av
sökandens intjäningsförmåga, förmögenhetsställning, betalningsvilja,
erbjuden säkerhet, kopplingen till andra låntagare i banken, känslighet
för externa faktorer och liknande förhållanden. Vilken vikt olika förhållanden
tillmäts i beslutsprocessen beror dels på vilken form av kredit det
är frågan om, dels hur bankens befintliga portfölj ser ut. Ett steg i beslutsprocessen
är en bedömning av dels risken för att låntagaren inte
kommer att betala, dels den påverkan på portföljrisken som lånet innebär.
Dessa faktorer avgör i sin tur vilka villkor (inklusive ränta) som
banken skall ställa för att bevilja det sökta lånet.
Det är viktigt att framhålla att kreditprövningen inte är en process där
det finns ett för olika situationer objektivt "rätt svar". Om samme låntagare
söker kredit hos olika banker och får olika svar på sin propå behöver
det inte bero på att kreditprövningen är bristfällig i några av bankerna.
De skilda bedömningarna kan bero på den befintliga portföljens riskprofil
eller viktning mot vissa branscher eller liknande. De kan också
bero på bankens specialisering mot vissa områden. Det är vidare ofrånkomligt
med ett betydande subjektivt inslag i kreditprövningen eftersom
värderingar, personbedömningar och liknande har stor betydelse.
I gällande rätt finns en bestämmelse (2:13 BRL) som anger att kredit
endast får beviljas om låntagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra
låneförbindelsen (trygghetsregeln). Dessutom krävs enligt huvudregeln
betryggande säkerhet (säkerhetsregeln). Bestämmelsen tar sikte på risken
i den enskilda krediten och bortser från portfölj-perspektivet. Inte heller
beaktas frågor om prissättning eller övriga villkor.
Kravet på betryggande säkerhet riskerar att medföra nackdelar, bl.a.
genom att det kan dra uppmärksamheten från prövningen av kredittagaren.
Vidare kan säkerhetskravet medföra svårigheter att ge krediter till
vissa företag som genom arten av sin rörelse, t.ex. handels-, service och
konsultföretag, har svårt att ställa säkerhet för sina åtaganden. Säker-