Förstärkt skydd för företagshemligheter, SOU 2008:63 - Regeringen

Straffansvarets omfattning SOU 2008:63som kan komma i fråga när en arbetstagare missbrukar en företagshemlighetsom vederbörande har anförtrotts i tjänsten. Utredarensanalys ska också innefatta jämförelser med regleringen i 19 kap.brottsbalken.Bedömningen av om och i vilken omfattning en utvidgning avstraffansvaret i lagen är motiverad ska göras med beaktande av deandra sanktioner som står till buds i form av skadestånd och arbetsrättsligapåföljder. Vidare ska vi beakta hur den svenska regleringenförhåller sig till regleringen i andra jämförbara länder.Slutligen ska vi i våra överväganden beakta tryckfrihetsförordningensoch yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser och principerom meddelarfrihet.4.1.3 Synpunkter på lagens avgränsning av straffansvaretm.m.Från många håll har riktats kritik mot att straffansvaret inte omfattararbetstagare som har tillgång till företagshemligheter för attutföra sitt arbete men som utnyttjar eller avslöjar dessa för ettobehörigt syfte. Kritikerna menar bl.a. att det inte är tillräckligt attdet finns möjlighet att utkräva skadeståndsansvar, särskilt som enanställd sällan har ekonomisk möjlighet att betala ett skadeståndsom kompenserar arbetsgivaren för skadan. Dessutom har framhållitsatt det framför allt är de personer som har tillgång till företagshemligheterför att utföra sina arbetsuppgifter som typisktsett engageras vid spioneri och som på grund av sin lovliga tillgångockså har störst möjligheter att röja eller utnyttja företagshemligheter.En konsekvens av det begränsade straffansvaret har sagtsvara att små företag som drabbas av anställdas illojala beteende intehar resurser, varken ekonomiska eller kunskapsmässiga, att drivakomplicerade civilrättsliga processer för att kräva ut skadestånd.I motsats till detta har andra hävdat att lagens möjligheter att utkrävaskadeståndsansvar i kombination med de arbetsrättsliga sanktionersom finns är tillräckliga för att stävja eventuella angrepp påföretagshemligheter från anställda. Lagen borde, har det gjortsgällande, fokusera mindre på den anställde och mer på den som utnyttjaroch därmed faktiskt tjänar på den hemliga informationen.Det har vidare gjorts gällande att FHL i stor utsträckning skiljersig från lagstiftningen i de nordiska grannländerna och i andrakonkurrentländer (t.ex. Tyskland och Frankrike).104