Förstärkt skydd för företagshemligheter, SOU 2008:63 - Regeringen

Skadestånd SOU 2008:63(jämfört med yrkade 1,85 miljoner kr, varav 350 000 kr för uteblivnalicensavgifter och 1,5 miljoner kr allmänt skadestånd).Hovrätten bedömde i RH 2002:61 (”Vi i Villa-målet”) att i principhela det intäktsbortfall som käranden drabbats av under ett årutgjorde en följd av konkurrensen med svarandebolaget. Med stöd av35 kap. 5 § rättegångsbalken bestämde hovrätten skadeståndet till ettskäligt belopp (6 miljoner kr jämfört med yrkade 8,2 miljoner kr).Därutöver tillerkändes käranden allmänt skadestånd med yrkade800 000 kr.I AD 1998 nr 80 (”First Reserve-målet”) hade käranden gjortgällande att svarandens brott mot 7 § FHL lett till att företagetminskat i värde med 7 miljoner kr, vilket alltså utgjorde den ersättningsgillaskadan. Arbetsdomstolen menade emellertid att det intevar givet att skadan skulle anses motsvara hela denna värdeskillnad.Värdeminskningen kunde bero även på att flera anställda sade uppsig från företaget, vilket de var i sin fulla rätt att göra. Arbetsdomstolenansåg i stället att storleken av skadan skulle bestämmasgenom en skälighetsuppskattning enligt 35 kap. 5 § rättegångsbalkendär den presenterade utredningen gav hållpunkter för bedömningen.Arbetsdomstolen har i AD 2006 nr 49 (”Lernia-målet”) förpliktaten arbetstagare, som under anställningstiden åsidosatt sin lojalitetspliktenligt anställningsavtalet samt missbrukat arbetsgivarens företagshemligheter,att betala ett allmänt skadestånd om 150 000 kr.Kärandebolaget gjorde gällande att arbetstagaren orsakat att företagetförlorade en stor kund och att detta lett till en utebliven vinst,vilket svaranden bestred. Domstolen uttalade att det inte var visatatt arbetstagaren orsakat kundens avhopp och att han därför intekunde åläggas skadeståndsskyldighet för ekonomisk skada. Däremotfann alltså Arbetsdomstolen, med hänvisning till uttalanden ipropositionen om att tanken med 9 § FHL är att angriparen avpreventiva skäl ska tvingas att betala ett skadestånd på en sådannivå att det aldrig ter sig förmånligt att kalkylera med möjlighetenatt angripa någon annans företagshemlighet, att ersättning skulleutgå för ideell skada.Dessa domar jämte vissa andra som är av särskilt intresse finnsrefererade i bilaga 2. Redogörelser för praxis enligt FHL finns också iartiklarna Företagshemligheter i domstolarnas praxis i Ny Juridik 4:02och Företagshemligheter i domstolarnas praxis – del 2 i Ny Juridik 3:05av Henrik Bengtsson och Johan Kahn samt i Tio år med lagen omskydd för företagshemligheter av Michaël Koch i Festskrift till HansStark, 2001.220