Förstärkt skydd för företagshemligheter, SOU 2008:63 - Regeringen

TPPT SeFPTStraffansvarets omfattning SOU 2008:63I princip är det alltså endast de allvarligaste fallen av olovligtröjande och utnyttjande av företagshemligheter som kan bestraffasi dag, om de är att bedöma som trolöshet mot huvudman. Övrigabestämmelser i brottsbalken ger inte ett tillräckligt skydd och entillämpning av dem är även från andra synpunkter mindre lämplig.Praxis har alltså visat att det med gällande lagstiftning inte är möjligtatt skydda sig mot angrepp av personer som har lovlig tillgångtill företagshemligheter, trots att förfarandet kan vara högst klandervärt.Ett slående exempel på detta är återigen Ericsson-domen.Ett argument mot en kriminalisering av anställdas angrepp påföretagshemligheter är, som vi nämnde inledningsvis, att man i möjligastemån bör undvika att införa straff för att sanktionera brottmot avtalsförpliktelser. Först om det saknas verkningsfulla civilrättsligasanktioner bör en kriminalisering övervägas.Det kan ifrågasättas om de civilrättsliga sanktioner som står tillbuds, dvs. arbetsrättsliga sanktioner i form av uppsägning ochavskedande samt skadeståndsskyldighet enligt FHL eller på grundav avtal, är tillräckliga för att förhindra att anställda angriper företagshemligheter.Risken för uppsägning eller avskedande utgör naturligtvis i flertaletfall ett tillräckligt skydd mot att arbetstagare skadar sin arbetsgivaregenom att angripa dennes företagshemligheter. Beträffande tidigareanställda saknar denna sanktionsmöjlighet dock helt betydelse.Även om anställda i de allra flesta fall inte är immuna mot betalningsskyldighetfår skadeståndspåföljdens preventiva effekt betraktassom begränsad. Det finns i allmänhet inte någon möjlighet fören anställd att betala ett skadestånd som motsvarar näringsidkarensförlust eller uteblivna vinst till följd av ett röjande eller utnyttjandeav en företagshemlighet. Ericsson-domen utgör ett exempel på attskadeståndssanktionen inte hade någon individualpreventiv effektför de arbetstagare som lämnade ut sin arbetsgivares företagshemligheter.I sammanhanget bör man också se på vad som gäller för offentliganställda.Offentliganställdas anställningsförhållande har ursprungligenvarit offentligrättsligt reglerat men är numera i huvudsak avtalsreglerat.TPFTrots detta har det inte ansetts föreligga något hinder122mot att behålla straffansvaret för tjänstefel och brott mot tystnadsplikt.Det har att göra med att det är särskilt viktigt att tjänstemänsom ägnar sig åt myndighetsutövning är samvetsgranna och följer122vidare avsnitt 4.5.3.164