Förstärkt skydd för företagshemligheter, SOU 2008:63 - Regeringen

TPTPPT Prop.PT Bet.FPTFPTSOU 2008:63Tillämpningsområdetmågan i negativ riktning, dvs. medföra en skada, bör uppgiften anses65utgöra en företagshemlighet.TPFI det lagförslag som då förelåg fanns inte kriteriet ”ägnat att medföraskada för honom i konkurrenshänseende”. Det tillkom påinitiativ av riksdagen. Vid sin behandling av riksdagens lagförslaguttalade Lagrådet att det nyss återgivna uttalandet visade att avsiktenvarit att ge ett skydd för sådana kunskaper som har betydelse för ennäringsidkare när han konkurrerar på marknaden med de konkurrensmedelsom är förenliga med kravet på en sund konkurrens.Tillägget i definitionen harmonierade enligt Lagrådet väl med den66principiella uppläggningen av lagförslaget.TPFUtgångspunken är således att endast information som är skyddsvärdi objektiv mening omfattas av lagens tillämpningsområde. Omen näringsidkare håller information hemlig som inte är av sådandignitet att den är att anse som en företagshemlighet får den därförinte heller något skydd av FHL. Den fråga som ligger i näringsidkarenshänder är alltså inte om viss information utgör en företagshemlighetutan om viss information ska hållas hemlig. Om den hållshemlig utan att uppfylla de övriga krav som FHL ställer upp är dennämligen inte någon företagshemlighet i lagens mening. Den åtnjuterdärför inte heller något skydd i FHL. Mot bakgrund av vadsom nu sagts kan utredningen inte se att utformningen av definitioneni 1 § FHL kan leda till att näringsidkare genom sitt val atthemlighålla information kan påverka lagens skyddsområde så attdet utvidgas till att omfatta även information som objektivt settinte är skyddsvärd. Däremot kan en näringsidkare påverka tillämpningsområdetför lagen i inskränkande riktning genom att välja attinte hemlighålla information som, om den hållits hemlig, hadeskyddats av lagen.En näringsidkares hemlighållande av information som inte ärskyddsvärd skulle emellertid kunna leda till att de som får ta del avden, t.ex. näringsidkarens anställda, får en felaktig uppfattning omatt informationen i fråga utgör en företagshemlighet som skyddasav FHL. Det skulle i sin tur kunna innebära att de behandlar informationensom en företagshemlighet trots att detta inte är nödvändigt.Man kan möjligen hävda att detta begränsar handlingsfrihetenför dem som kommer i kontakt med informationen. Å andra sidanär det helt klart att vid en tillämpning av FHL det inte finns någon65661987/88:155 s. 13.1989/90:LU37 s. 22.93