Förstärkt skydd för företagshemligheter, SOU 2008:63 - Regeringen

SOU 2008:63Straffansvarets omfattningVilka straffsanktioner finns då i dag för obehöriga utnyttjandeneller röjanden av företagshemligheter som begås av anställda ellerandra som fått del av dessa för att utföra sina arbetsuppgifter?Som vi tidigare konstaterat intar endast ett fåtal personer i ettföretag en sådan förtroendeställning som är en grundförutsättningför trolöshetsansvar. Endast angrepp från nyckelpersoner såsomhögre chefer och andra med ett tydligt förtroendeuppdrag kanalltså över huvud taget komma i fråga för straffansvar enligt 10 kap.5 § brottsbalken. Många företag har i dag mycket platta organisationer.Det innebär att trolöshetsansvar inte kan drabba ens personeri arbetsledande funktioner med tillgång till företagshemligheter,oavsett hur omfattande eller värdefulla företagshemligheterdet är fråga om. Dessutom måste beaktas att även om de frånavtalsrättslig synpunkt mest illojala förfarandena kan vara att bestraffasom trolöshet mot huvudman, det inte är säkert att dessafall är de mest farliga med hänsyn till vilken skada de kan innebäraför näringsidkaren. Även personer som inte intar någon särskildförtroendeställning kan orsaka mycket stora skador genom röjandeeller utnyttjande av den information som de har tillgång till.Ericsson-domen är ett utmärkt exempel på detta.I vissa fall har personer som olovligt förfogat över företagshemlighetersom de haft tillgång till i sitt arbete fällts till ansvar förbrott enligt olika bestämmelser i brottsbalken. Sålunda har t.ex.straffbestämmelsen om olovligt brukande tillämpats på vissa klandervärdaförfaranden som faller utanför 3 och 4 §§ FHL. Detta vardock inte avsikten, vare sig vid tillkomsten av FHL eller vid utformningenav bestämmelsen om olovligt brukande. Även om detär möjligt att tillämpa denna bestämmelse måste det vara bättre förbåde näringsidkare och anställda med en lagstiftning som innebärförutsebarhet i fråga om vilket handlande som kan föranleda straffansvar.I brottsbalken finns även andra bestämmelser än de tidigarenämnda som kan användas vid olovligt röjande eller utnyttjande avföretagshemlighet, t.ex. brott mot tystnadsplikt och mutbrott. Somvi tidigare konstaterat är dock möjligheterna att använda brottsbalkensbestämmelser i dessa fall begränsade.Det måste också beaktas att i de situationer då det i och för sigär möjligt att bestraffa ett olovligt röjande eller utnyttjande av företagshemlighetermed stöd av brottsbalkens bestämmelser det ändåknappast är möjligt att vid bedömningen av straffvärdet ta hänsyntill gärningens skadeverkningar på ett sådant sätt att påföljden fåren avhållande effekt.163