Förstärkt skydd för företagshemligheter, SOU 2008:63 - Regeringen

SOU 2008:63 Bilaga 2använt det ifrågavarande materialet fann hovrätten åtalet för egenmäktigtförfarande styrkt.Åklagaren hade gjort gällande att brottet var att bedöma somgrovt eftersom den tilltalade haft till syfte att använda materialet föratt locka över den tidigare arbetsgivarens kunder till konkurrentenoch för att den tilltalade förfarit illojalt mot målsägandeföretaget.Hovrätten gjorde bedömningen att det stora antalet handlingar i sigvar en försvårande omständighet. Däremot ville hovrätten läggamindre vikt vid de förhållanden som åklagaren fört fram som försvårande.Till stöd för denna ståndpunkt förde hovrätten ett resonemangom att den tilltalade inte längre var bunden av sin lojalitetspliktmot den tidigare arbetsgivaren eftersom anställningen upphört ochdet inte fanns något avtal om förlängd tystnadsplikt eller förbudmot konkurrerande verksamhet beträffande tiden därefter. Vidaremenade hovrätten att lagstiftaren i FHL tagit ställning för att huvudprincipenatt inte tillgripa straffansvar för avtalsbrott skulle gälla även ifråga om anställdas och tidigare anställdas obehöriga befattning medföretagshemligheter. Den tilltalade dömdes sålunda för egenmäktigtförfarande av normalgraden till ett bötesstraff.NJA 1952 s. 188En person hade avtalat med ett oljebolag om att såsom agent säljaoch distribuera bolagets produkter inom ett visst geografisktområde och hade i kontraktet förbundit sig att dels tillföra bolagetstörsta möjliga omsättning, dels under kontraktstiden inte direkteller indirekt arbeta för avsättning av andra än bolagets produkterav detta slag. Innan kontraktstiden löpt ut fick agenten de flesta avbolagets kunder att säga upp sina avtal med bolaget och i ställetteckna nya kontrakt med den tilltalade själv. Domstolarna fann attden tilltalade innehaft förtroendeställning och att han fått att såsomsyssloman för bolaget sköta vissa ekonomiska angelägenheter. Detframhölls att den tilltalade haft en viss behörighet att företrädabolaget vid tecknandet av oljeleveranskontrakt med kunderna ochatt denna förtroendeställning hade gjort det möjligt för honom att– på ett sätt som saknade motsvarighet för annan utomståendeperson – få till stånd uppsägningar av kontrakten. Kunderna hadedärvid utgått från att uppsägningarna skett i samförstånd mellanagenten och bolaget. Genom uppsägningarna och tecknandet av nyakontrakt med den tilltalade hade bolaget orsakats skada eftersom377