Förstärkt skydd för företagshemligheter, SOU 2008:63 - Regeringen

TPPTFPTSOU 2008:63Bevissäkring(Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd [SFIR], Svenskapatentombudsföreningen, Svenska industriens patentingenjörersförening [SIPF], Sveriges Industriförbund och professor MarianneLevin vid Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet),kritiska till att det remitterade lagförslaget (Ds 1998:24) inte innefattadeförslag till bevissäkringsåtgärder även för företagshemligheter.Sveriges Industriförbund menade att bevissvårigheterna i målenligt FHL är så omfattande att de många gånger gör lagen omöjligatt tillämpa. SIPF framhöll att värdet av företagshemligheter mångagånger är mycket stort och att bevisproblemen i mål enligt FHL ärstora. Föreningen ansåg därför att en motsvarighet till intrångsundersökningskulle kunna fylla en stor funktion i sådana mål.Sveriges Advokatsamfund ansåg att en utvidgning av den föreslagnaskyddsåtgärden till att omfatta även företagshemligheter bordeövervägas sedan man vunnit erfarenhet från intrångsundersökningarvid immaterialrättsintrång.Vid den hearing som Justitiedepartementet höll den 9 juni 2006anförde några deltagare att det fanns ett uppenbart behov av bestämmelserom intrångsundersökning vid olovligt utnyttjande ellerröjande av företagshemligheter och att TRIPs-avtalet dessutomkräver att Sverige inför sådana.Utredningen om en modernisering av konkurrensreglerna föreslogTPFför några år sedan att regler om en motsvarighet till intrångs-50undersökning, s.k. bevisundersökning, skulle införas i konkurrenslagen(1993:20). Syftet skulle vara att säkra bevisning i skadeståndsmålenligt 33 § den lagen. I prop. 2004/05:117 bedömde regeringen emellertidatt förslaget inte skulle genomföras. Skälen för ställningstagandetvar flera. Viktigast var risken för läckage av företagshemligheterfrån det företag som skulle utsättas för bevisundersökningen. Dekonkurrensskador som ett sådant läckage skulle ge upphov till skulleprimärt beröra den mot vilken föreläggandet skulle riktas. Medelbartskulle emellertid även det allmännas intresse påverkas negativt.Läckage av hemlig information skadar nämligen själva konkurrensenvilket framkallar ekonomiskt negativa följder för samhällsekonominoch för konsumenterna.Med hänsyn till att de nu beskrivna riskerna för läckage ochskador på själva konkurrensen bedömdes som överhängande och dådet inte fanns något internationellt eller EG-rättsligt krav på att enbevissäkringsåtgärd skulle införas samt den omständigheten att en50I delbetänkandet SOU 2004:10 Rätten till skadestånd enligt konkurrenslagen.259