Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Arbetslivets</strong> (o)<strong>synliga</strong> <strong>murar</strong> <strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong><br />
kan tolkas i ljuset av regeringens tidigare utfästelser är dock oklart.<br />
Avspeglar färre sjukskrivningar en förbättrad arbetshälsa? Kan<br />
ökad sysselsättning bland utlandsfödda ses som ett tecken på<br />
minskat utanförskap? Håller arbetslivets <strong>murar</strong> på att ge vika?<br />
Föreslagna insatser inom integrationsområdet, inte minst översynen<br />
av integrationspolitikens mål, inriktning och organisation,<br />
tyder emellertid på att många ansträngningar återstår innan målet<br />
om minskat utanförskap har uppnåtts.<br />
Innan vi går vidare kan det vara illustrativt att stanna upp vid<br />
metaforen invandrarnas utanförskap. I regeringsförklaringen avser<br />
detta utanförskap arbetslivet. ”Invandrarna”, invandrade svenskar<br />
eller utlandsfödda, omtalas utifrån denna särskilda belägenhet och<br />
definieras kollektivt utifrån denna gemensamma problembild.<br />
Metaforen betecknar inte bara det som ger denna grupp en kollektiv<br />
identitet, den talar även om var denna identitet (och dess problem)<br />
uppstår. När invandrarskap associeras till en position utanför<br />
arbetsmarknaden och beskrivs med utgångspunkt i låg sysselsättning,<br />
hög arbetslöshet, rekryteringshinder, anställningsbarhet,<br />
m.m. definieras också problemets karaktär och dess eventuella lösningar.<br />
Utanförskap blir liktydigt med att ställas utanför arbetsmarknadens<br />
villkor och möjligheten till ett arbete görs till – vilket<br />
upprepas gång på gång – en nyckel till integration, utan att vare sig<br />
arbetsvillkoren eller arbetets innehåll behöver diskuteras, än mindre<br />
ifrågasättas. Det finns även andra implikationer. Metaforen gör<br />
arbetsmarknaden och arbetslivet till en plats dit invandrare inte<br />
äger tillträde; till ett åtråvärt rum vars materiella och symboliska<br />
värde förstärks av dess (etniska) exklusivitet. Att ställas utanför<br />
arbetslivets <strong>murar</strong> innebär inte bara att stängas ute från konsumtionsmöjligheter,<br />
trygghet och valmöjligheter. Det innebär också<br />
att berövas ett livssammanhang, delaktighet i samhällslivet, berättigande<br />
till samhällsresurser och förutsättningar för ett fullvärdigt<br />
medborgarskap.<br />
Invandrarskapets betydelse på arbetsmarknaden kan knappast<br />
underskattas. Uppgifter om sysselsättningsnivåer, arbetslöshet,<br />
rekryteringspraktiker, utsortering på etnisk basis och oreglerat<br />
arbete talar alla sitt tydliga språk. I rapporten, På tröskeln till lönearbete.<br />
Diskriminering, exkludering och underordning av personer<br />
med utländsk bakgrund (Neergaard, <strong>2006</strong>), visar att vägen från<br />
arbetssökande till anställning kantas av en rad hinder och svårigheter<br />
som kan tolkas i termer av strukturell diskriminering. Utanförskapet<br />
är, som rapportens olika bidrag framhåller, inte ett problem<br />
10
Change language