Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Den sociala exkluderingen i Sverige SOU 2006:59
komma att bero på den växande sociala ojämlikheten och arbetsmarknadens
polarisering, snarare än på social utjämning och inkludering
i medborgarskapets rättighetskomplex. Denna ambivalenta
position underblåses av brist på solidaritet från fackförbundens sida
(Mulinari och Neergaard 2004) och exploateras av populistiska
rörelser. Den starka välfärdsstatens politiska bas fragmenteras
parallellt med att olika grupper av migranter och nya etniska minoriteter
konfronteras med varandra inom de mest konkurrensutsatta
delarna av arbetsmarknaden liksom med olika grupper tillhörande
välfärdsstatens traditionella politiska anhängare bland majoriteten.
Kampen mot diskriminering i EUropa – en vidgad spelplan?
Trots den dystra bild av utvecklingen som förmedlades i föregående
avsnitt finns element även i det samtida, delvis EU-drivna,
politiska förändringsarbetet som ger anledning till hopp.
För parallellt med en fördjupad exkludering, social och politisk
fragmentering och ambivalens bland invandrade och deras barn har
vi även sett en mycket markant politisk vändning sedan senare
hälften av 1990-talet. Omvärderingen av invandrarpolitiken och
samförståndet kring en ny integrationspolitik kom bland annat att
skapa en ideologisk grund för uppluckring av en sluten etniskt
fokuserad uppfattning av den nationella gemenskapen (se diskussionen
i Schierup, Hansen och Castles 2006, kap. 8). Jämfört med
exkluderande diskurser som dominerade den svenska politiska scenen
under sent 1980-tal har nya handlingsmöjligheter skapats; en vidgad
spelplan med möjligheter för omförhandling av premisserna för
samhällelig tillhörighet. Migranter och deras barn, med bakgrund
utanför EU och OECD-ländernas klubb, har i allt högre grad
lyckats få tillträde till politikens och kulturlivets eliter och intagit
administrativa positioner som tjänstemän inom de statliga institutionerna,
lokalt och nationellt. Nya former för etnisk och transetnisk
organisering (Ålund och Reichel 2005) har manifesterat sig på
den offentliga scenen. Antirasistiska nätverk och institutioner bidrar
till att mobilisera invandrade och senare generationer till försvar av
medborgerliga rättigheter och mot diskriminering och social exkludering.
Vidare så har en betydande kritisk forskning och samhällsdebatt
etablerat sig som ifrågasätter rasialiserande och diskriminerande
diskurser inom medierna, politiken och myndigheters
och företags verksamhetsplaner – samt inom forskningens eget
72