Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

De onämnbara SOU 2006:59
Så, enligt Anna och hennes vänner är det stor skillnad mellan
svenska och ”asiatiska” barnflickor: ”asiater” är vana vid hierarkier
och direkta order medan svenskar är vana vid jämlika arbetsrelationer.
I en svensk kontext blir det därför problematiskt när en
arbetstagare uppfattar sig som underordnad och det passar bättre in
med någon som uppfattar sig själv som en jämlike. Att anlita
svenska barnflickor och hemhjälp blir därmed ett moraliskt korrekt
val även om arbetsköpare trots detta resonemang i slutändan inte
anser sig ha råd eller tillgång till detta alternativ.
De intervjuade pekar ofta på nödvändigheten i att få den hjälp de
”behöver,” och understryker att det inte handlar om
lyx/bekvämlighet. En grundläggande utgångspunkt, oavsett faktisk
praxis, är principen ”var och en reder sig själv”– när det gäller hushållsarbete
och privat barnomsorg. Många intervjupersoner belyser
”svenska” moralkoder där var och en tar hand om sin egen skit –
det anses fult att anlita någon annan till just hushållstjänster. Så
t.ex. sade Lisa:
...jag bor ju i Sverige och är jättesvensk. Jag är väl verkligen uppfostrad
att jag ska klara av min städning själv, jag ska väl klara av att torka min
diskbänk och städa min toa och ta hand om mina barn, det ska väl
ingen annan göra. Vi är ju mycket överhuvudtaget för att tycka att det
här är ett jobb som... det är nästan som att man utnyttjar någon.
Lisas funderingar belyser att svenska konsumenter av hushållstjänster
utmärker sig i ett internationellt perspektiv genom att ta
moralisk ställning i relation till exploatering och makt: Utmärkande
är också att denna moral knyts till föreställningar om
”svenskhet” mer än till individuella ställningstaganden. Detta kan
jämföras med engelska konsumenter av hushållstjänster som i
egenskap av individer tar avstånd från herrskap-och-betjänt-liknande
relationer. Inställningen skiljer sig också från Spanien där
rasifierade och etnifierade hierarkier inte betraktas som ett moraliskt
problem utan snarare som en fördel ur ett köparperspektiv (se
Gavanas kommande). Även attityder till globala omsorgskedjor är
annorlunda och tanken på att en arbetstagare skulle lämna sina egna
barn för att ta hand om deras upplevs av många moraliskt stötande
(Linda, Kristina). Hur sedan dessa attityder förhåller sig till praktiker
är dock en annan fråga.
Kopplingen till svenskhet i förhållandet till hushållstjänster gör att
de som anlitar dessa tjänster ser sig själva som ”osvenska”. De som
har jobbat utomlands som del av sin karriär säger att de fick vanan
320