Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Strategisamhälle SOU 2006:59 invandrare blir synonym med låg utbildning och låg kompetens. En välutbildad invandrare framstår som en anomali (jfr Matsson 2001, Hertzberg 2003). Något som talar för denna tolkning är att de arbeten i produktionen, som ansågs kräva kompetens och skicklighet, utfördes av personer som definierades som vita, medelålders män. Den arbetsfördelande diskursen, som också iscensattes av de arbetande själva i deras val av arbetsuppgifter, åstadkom intersektionellt konstruerandet av dels en skiktad arbetarklass, dels ett återskapande av vit medelklass. Men det är inte bara arbetets organisering i sig som är klasskapande utan också kritiska berättelserna om den. Den just beskrivna arbetsdelningen har kritiseras i antirasistiska strategier och antirasistisk retorik. En vanlig beskrivning av invandrares situation såväl i akademin, massmedia som i vardaglig organisering handlar om att invandrare, trots att de var medelklass i de länder från vilka de kommit, ”bara får enkla arbeten i Sverige”. Det är en börda som följer med i generationer. De tvingas med andra ord att byta klassTPF (se ex Kamali 2005:51). Samtidigt som den etniska exkludering kritiseras tilltalas medelklassen som möjliga identifikationspartners. I den välutbildade invandraren förväntas den svenska medelklassen kunna identifiera sig och därmed känna av diskrimineringens problematik. Att behöva ”falla” i klass är en spridd oro. Det ska löna sig att utbilda sig och det ska också löna sig att ha utbildad arbetskraft. Berättelsen är i sig performativ, det vill säga att den också är del i 11 klasskapande processer.TPF FPT Den gör något med förståelsen av klass och av vilka som är viktiga att ta hänsyn till. För att ”allmänheten” ska förstå det absurda i att någon med medelklasstatus arbetar vid ett löpande band krävs att det senare arbetet framställs som ytterst trivialt, som ett skitjobb. Några av informanterna i min studie på industrin arbetade vid en så kallad lågstatusavdelning. I deras beskrivningar av sina egna arbeten och arbetsuppgifter hörde jag berättelsen eka om invandrarnas svårigheter att få de jobb de hade kompetens för och att de istället tvingades ta simpla arbeten som inte krävde någon kompetens. En av informanterna, som inte själv identifierade sig som invandrare, berättade att på den här avdelningen fanns jobben som ingen egentligen ville ha. Det var bottenskrapet som hamnade här och det var också därför det var många 10 TP PT 2005-12-09 fördes exempelvis en diskussion av det här slaget i P1. 11 TP PT För en viktig diskussion om performativitet och arbetsliv se Magdalena Peterssons avhandling om cabinpersonal (2003). 156 10 FPT
SOU 2006:59 Strategisamhälle invandrare här för de fick ju inga andra jobb. Berättelsen kom att lika mycket handla om henne själv, hennes egen förståelse av sitt arbete som om ”invandrarnas” situation eller förmågor. Hon var ju en av dem som hade ett lågstatusjobb. Därmed blev även den strategiska berättelsen om medelklassinvandraren som fick ta ett skitjobb en berättelse om informanternas lågstatusarbete. Berättelsen kom att bli en del i en klasskapande historia och blev därmed ytterligare en i en lång rad processer som gjorde arbetet i hallen till lågstatus och som kom att motivera låg lön och pressade villkor Jag har kommit att se såväl iscensättande av rasifierade och könande diskurser – som de strategiberättelserna om denna politik som 12 del i ett slags avhumaniseringsprocessTPF FPT där lågstatusyrken och dess arbetare pågående görs till de andra, till några som inte behöver ses och vars arbetsuppgifter får fungera som kuliss mot vilka medelklassens yrken kan framträda. Det viktiga att reflektera över är hur värdegrundsstrategin att berätta om invandraren som tvingas byta klass blir en del av denna jätteberättelse, av denna diskurs. Den gör 13 också något med de jobb som omtalas.TPF FPT Med ett intersektionellt perspektiv blir dessa dubbla betydelser synliga och möjliga att problematisera. Att enbart fokusera etnicitet och ras blir problematiskt och innebär ett förgivettaget upprepande om vad som är lågt och högt värderat. Jag ska nu byta fokus och närma mig frågan om nations och unionsbygge i strategier som bland annat riktas till skolan. Skolan är särskilt intressant i det här sammanhanget då den genom sin ambition att forma medborgare också skapar föreställningar om nationen (Epstein 1998, se även Runfors 2003).TP PT Europeiskt agentskap 14 I ett nuvarande projektTPF FPT granskar jag värdegrundsstrategier som upprepas i alternativt riktas mot skolan eller närliggande verksamheter som fritidshem och fritisgårdar. Jag har intresserat mig för hur det skapas föreställningar om vem det är som ska agera, vem 12 TP PT Begreppet har jag lånat av Diana Mulinari som använde det vid Arbetslivsintitutets konferens ”Dissad av arbetslivet” i Malmö 18 maj 2005. 13 TP PT Jag skulle vilja notera här att detta sätt att betrakta klass, som ett upprepande av flera, och inte skilja ut det och se det som något radikalt annorlunda än exempelvis kön och ras (se ex Irenes artikel) är ett viktigt antagande i så kallad postmarxism (Laclau & Mouffe 1986). 14 TP PT Den självklara heteronormativiteten. Skolan som plats för sexualitets och könskonstruktion Vetenskapsrådet. 157
Page 1 and 2:
Arbetslivets (o)synliga murar Redak
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
höra ”de andra”. Personer med
Page 8 and 9:
Innehåll SOU 2006:59 7 All hjälp
Page 10 and 11:
Arbetslivets (o)synliga murar SOU 2
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 35 and 36:
2 Den sociala exkluderingen i Sveri
Page 37 and 38:
SOU 2006:59 Den sociala exkludering
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99:
Page 102 and 103:
Välkommen till Kista Science City
Page 104 and 105:
Välkommen till Kista Science City
Page 106 and 107: Välkommen till Kista Science City
Page 145 and 146: 4 Strategisamhälle Om, värdegrund
Page 147 and 148: SOU 2006:59 Strategisamhälle samma
Page 149 and 150: SOU 2006:59 Strategisamhälle Det f
Page 151 and 152: SOU 2006:59 Strategisamhälle Detta
Page 153 and 154: SOU 2006:59 Strategisamhälle Klass
Page 155: SOU 2006:59 Strategisamhälle någo
Page 159 and 160: SOU 2006:59 Strategisamhälle oundv
Page 161 and 162: SOU 2006:59 Strategisamhälle probl
Page 163 and 164: SOU 2006:59 Strategisamhälle värd
Page 165 and 166: SOU 2006:59 Strategisamhälle kurse
Page 167 and 168: SOU 2006:59 Strategisamhälle ett s
Page 169 and 170: SOU 2006:59 Strategisamhälle bara
Page 171 and 172: SOU 2006:59 Strategisamhälle Refer
Page 173 and 174: SOU 2006:59 Strategisamhälle Lacla
Page 175 and 176: 5 Antidiskrimineringens dilemma Rep
Page 177 and 178: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 205: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 208 and 209:
Integrationspraktik som arena för
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
All hjälp som jag skulle ha behöv
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Internmigration bland invandrade fa
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 263 and 264:
9 Att byta jobb 1 En fallstudie om
Page 265 and 266:
SOU 2006:59 Att byta jobb någontin
Page 267 and 268:
SOU 2006:59 Att byta jobb som Fatim
Page 269 and 270:
10 Den andra arbetskraften Inlednin
Page 271 and 272:
SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
Page 273 and 274:
Page 275 and 276:
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Page 283 and 284:
Page 285 and 286:
Page 287 and 288:
Page 289 and 290:
Page 291 and 292:
Page 293 and 294:
Page 295 and 296:
Page 297 and 298:
Page 299 and 300:
Page 301 and 302:
Page 303 and 304:
Page 305 and 306:
11 De onämnbara Anna Gavanas Jäml
Page 307 and 308:
SOU 2006:59 De onämnbara muntra b
Page 309 and 310:
SOU 2006:59 De onämnbara rättighe
Page 311 and 312:
SOU 2006:59 De onämnbara Just på
Page 313 and 314:
SOU 2006:59 De onämnbara inkomst -
Page 315 and 316:
SOU 2006:59 De onämnbara gan på d
Page 317 and 318:
SOU 2006:59 De onämnbara rapporten
Page 319 and 320:
SOU 2006:59 De onämnbara downstair
Page 321 and 322:
SOU 2006:59 De onämnbara att köpa
Page 323 and 324:
SOU 2006:59 De onämnbara Hon träf
Page 325 and 326:
SOU 2006:59 De onämnbara säger tv
Page 327 and 328:
SOU 2006:59 De onämnbara Sara: Det
Page 329 and 330:
SOU 2006:59 De onämnbara erskor).
Page 331 and 332:
SOU 2006:59 De onämnbara Vanessa f
Page 333 and 334:
SOU 2006:59 De onämnbara hennes fa
Page 335 and 336:
SOU 2006:59 De onämnbara 3. Etnifi
Page 337 and 338:
SOU 2006:59 De onämnbara ren. Osca
Page 339 and 340:
SOU 2006:59 De onämnbara tjänster
Page 341 and 342:
SOU 2006:59 De onämnbara Referense
Page 343 and 344:
SOU 2006:59 De onämnbara Gender, M
Page 345 and 346:
SOU 2006:59 De onämnbara Kofman, E
Page 347 and 348:
SOU 2006:59 De onämnbara Global wo
Page 349 and 350:
12 Rundabordssamtal om strukturell
Page 351 and 352:
SOU 2006:59 Rundabordssamtal om str
Page 353 and 354:
Page 355 and 356:
Page 357 and 358:
Page 359:
Page 362 and 363:
Författarpresentation SOU 2006:59
Page 364 and 365:
41. Internationella sanktioner. UD.
Page 366:
Utbildnings- och kulturdepartemente
show all

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?