04.09.2013 Views

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Antidiskrimineringens dilemma <strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong><br />

bryteri värre än sopstanken” framträder sopåkaren Ulla-Maj Jonsson<br />

med stark kritik mot socialdemokraterna i kommunen för att<br />

de öppnat soptippen. Likaså talar barnskötaren och sektionsordföranden<br />

Janet Magnusson om socialdemokraterna som ”svartfötter”<br />

(Kommunalarbetaren 2003/6: 19–20, 2003/8: 6–7, 2003/8: 9,<br />

2003/9: 9, 2003/9: 10–11, 2003/9: 12–15, 2003/9: 22, 2003/10: 6,<br />

2003/10: 10, 2003/10: 12, 2003/10: 16).TPF12FPT Här finns även<br />

representationer av vårdfolk som tar på sig ansvar för samhället i<br />

stort. Strejkvakten och undersköterskan Gunnar Gellerstedt som<br />

framhåller den låga löneutvecklingen i akutsjukvården och avslutar<br />

med att säga att ”[A]llvarligt talat så är vi undersköterskor i strejk<br />

för att rädda den svenska välfärden” (Kommunalarbetaren 2003/10:<br />

15–16). Dessa representationer är starka därigenom att de adresserar<br />

såväl kollektivet Kommunal som samhället i stort genom att tala<br />

inte för välfärd i allmänhet utan för den svenska välfärden. De är<br />

tydliga exempel på demokratiskt deltagande av subjekt som bidrar<br />

till att konstituera sig själva som fackligt aktiva. De mobiliserar resurser<br />

inom svensknormen där de är erkända.<br />

Att strejka, kräva högre lön och att ställa krav på samhället verkar<br />

vara representationer som privilegierar subjekt inom svensknormen.<br />

Dessa representationer bygger på stereotypisering som<br />

exkluderar från normen. Men det finns undantag vilket återigen<br />

understryker de processuella och dynamiska relationerna. Det finns<br />

inga positioner som är givna. Gränsdragningar och positionsförflyttningar<br />

äger ständigt rum beroende på kontext och beroende på<br />

vilka resurser subjekten kan uppbringa i form av varierande situeringar.<br />

Ju fler subjekts-schatteringar desto rikare motståndsregister.<br />

Riita Eddib, huvudskyddsombud i Rinkeby och Monica Calderon<br />

Diaz, kock vid en förskola i Rinkeby, utmanar normen om<br />

vilka som får tala i fackliga frågor. Här är kommunalare som i såväl<br />

bild- som textreportaget positioneras och positionerar sig själva<br />

som starka subjekt. De båda kvinnorna blickar stadigt in i kameran<br />

och adresserar alla läsare. Calderon Diaz talar som strejkande<br />

kommunalarbetare, representerar kollektivet Kommunal och ställer<br />

fackliga krav. Hon berättar också att hennes två döttrar är med och<br />

demonstrerar. Två av dem tar sig fram med sparkcykel och en åker i<br />

barnvagn. I intervjun säger Calderon Diaz att ”vi var några stycken<br />

som tyckte att det var så tyst när vi strejkande samlades på torget”.<br />

12<br />

TP PT Några av strejkreportagen följs upp i tidningen 2004. Bland andra är mark- och<br />

anläggningsarbetarna i Gävle mycket kritiska mot Kommunal och säger att flera har lämnat<br />

facket, 2004/8, s 20–21.<br />

190

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!