Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Välkommen till Kista Science City SOU 2006:59
Sr, en ung invandrarkvinna som växt upp i Kista, har en alldeles
egen strategi för att handskas med sin vrede.
Det är inte bara invandrare som är jobbiga. Svenska kärringar kan vara
så jobbiga, så jobbiga. Jag säger åt mina arbetskamrater när någon jobbig
svensk kommer. ‘Det där var en jobbig svensk kvinna’ Jag säger till
dem. Det är inte bara invandrare, så jag säger också om svenskarna. Jag
är ganska öppen, och det är bra både för mig och för dem. Skulle jag
inte säga någonting, så skulle de också tycka att det är jobbigt. Men jag
säger och så får jag lite respekt. (sr)
Hon arbetar deltid i en av affärerna i Kista Galleria. Hennes arbetskamrater
är alla unga svenska kvinnor. Under intervjun berättar
hon om flera olika tillfällen då arbetskamraterna behandlat invandrarkunder
mer respektlöst än om de hade varit svenska. Hennes
strategi för att handskas med detta är att tydligt markera när någon
svensk kund är jobbig. På detta sätt syngliggör hon hennes arbetskamraters
fördomar, men hon ger samtidigt röst åt sig själv som
“invandrare”.
Ett sista exempel. Mr är en iransk kvinna som invandrade till
Sverige tillsammans med sina tre barn för 16 år sedan. Hon har bott
i Kista sedan 1998 och hennes dotter bor i Husby tillsammans med
sin pojkvän. Kvinnan berättar för mig om hur värmesystemet i
hennes dotters lägenhet gick sönder förra vintern och att hennes
hyresvärd vägrade laga det. Men samma vinter hade hyresvärden
investerat i en bredbandsinstallation i fastigheten. Dottern och
hennes pojkvän fick köpa ett elektriskt element för att överleva
vintern. Hon avslutar sin berättelse:
Det är inget särskilt med bredband. Det är bara bredbandsbolaget som
tjänar pengar på det. De får massor med kunder och väldigt många
månadsavgifter. De tror att de åstadkommit mycket när det de gör i
själva verket är oansvarigt. (mr)
Här symboliserar teknologin vreden och frustrationen som mr
känner inför att bli nonchalerad. Investeringar görs på högteknologi
men, menar hon, de är samtidigt oansvariga då de inte tänker
på våra behov.
Att inte se sig själv som en del i den nya bilden av det högteknologiska
Kista leder till känslor av utanförskap, vilka i sin tur lätt
leder till vrede och frustration.
134