Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Arbetslivets</strong> (o)<strong>synliga</strong> <strong>murar</strong> <strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong><br />
het att ifrågasätta maktpositioner, exkluderingar och ojämlikheter.<br />
Ett problem är dock när värdegrundstrategier formuleras utifrån en<br />
position som ifrågasätter vissa normer men befäster andra. Med<br />
exempel från näringslivet, skolvärlden och mångfaldssatsningar<br />
visar Martinsson hur dessa strategier påverkar processer av inneslutning<br />
och uteslutning i olika sammanhang.<br />
Lena Martinsson använder ett intersektionellt perspektiv för att<br />
lyfta fram motsägelser, ambivalenser och konflikter i normskapande<br />
processer. Så kunde exempelvis hbt-personer konstrueras<br />
som avvikande i en viss strategi och lyftas fram som det yttersta<br />
beviset på modernitet i ett annat sammanhang. Diskursen om jämställdhet<br />
kunde ta avstamp i diskurser där västvärldens överlägsenhet<br />
och vithetens överhöghet togs för given. Utifrån denna analys<br />
argumenterar Lena Martinsson för behovet av att utveckla en intersektionell<br />
analys som kan synliggöra hur diskriminering och exkludering<br />
legitimeras i konstruktionen av ett gemensamt vi.<br />
Martinsson menar även att ett sådant perspektiv är nödvändigt för<br />
att förstå normskapande processers kontextbundenhet och föränderlighet.<br />
Skapandet av gemenskap är inte bara en fråga om hegemonisk<br />
kontroll. Det pågår även på arenor där utgångspunkten, grunden<br />
för skapandet av en kollektiv identitet, är given utifrån en gemensam<br />
roll i arbetsprocessen och ett emancipatoriskt perspektiv.<br />
Arbetskollektivets skapande av gemenskap är temat för historiken<br />
Monika Edgrens kapitel. Edgrens bidrag problematiserar olika<br />
uttryck för symbolisk makt i arbetslivet genom en analys av representationsformer<br />
i facktidningen Kommunalarbetaren. Att representera<br />
subjekt i medier och därmed bidra till att skapa deras<br />
mening och innebörd är en form av symbolisk makt, menar<br />
Edgren. Exempel från tidningen utgör underlaget för en problematisering<br />
av representationer och kunskap. Materialet visar att tillhörighet<br />
skapas genom aktiva subjektsrepresentationer i förhållande<br />
till demokratiskt deltagande (fackligt deltagande) och kulturell<br />
gemenskap. Förbundstidningens strategi, att synliggöra de grupper<br />
som diskrimineringslagstiftningen pekar ut, innebär emellertid att<br />
diskrimineringsproblemen förläggs till individer, de vars fördomar<br />
skall blottläggas, medan den strukturella diskrimineringen inte<br />
erkänns. I själva verket bekräftas det tänkande, i termer av ”vi och<br />
dom”, som är grundläggande för diskriminerande handlingar.<br />
Analyserna av representationer visar emellertid också sprickor och<br />
destabiliseringar av förtryckande normer. De representationer som<br />
22
Change language