Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Välkommen till Kista Science City SOU 2006:59
bidrag. Tunnelbanan är den fysiska motsvarigheten till den symboliska,
ekonomiska och sociala gränsdragningen mellan “invandrare/svensk”.
Men att omdefiniera Kista längs med den teknologiska gränsdragningen
innebär också att man framställer den etniska klyftan
som något positivt. “[D]et som är kul” med Kista blir således att
befolkningen är så internationell. Utan någon annan information
jämför pah det antal människor med utländsk bakgrund som bor i
Kista med det antal människor med utländsk bakgrund som arbetar
i dess industrier. Genom att ställa dessa sida vid sida utraderas det
faktum att dessa två gruppers förhållande till regionen skiljer sig
kraftigt åt i status. De förra, de som bor i Kista (och som positioneras
längs med den etniska gränslinjen) är underordnade sina
svenska motsvarigheter. De tillhör kategorin “invandrare”. De senare,
de som arbetar i Kista (och som positioneras längs med den
teknologiska gränslinjen) är inte underordnade i det socio-ekonomiska
systemet. De sägs helt enkelt vara “utlandsanställda”, de är
“teknologiska experter”, “techies”. Det finns många bland ”invandrare”
som skulle kunna passa in som “techies” när det gäller hög
utbildning, förmåga att behärska främmande språk (framförallt
engelska), och arbetslivserfarenhet. Men olika gränsdragningar
bestämmer deras identiteter. De “utlandsanställda” värderas högt
för sin höga utbildningsnivå, professionella erfarenhet och teknologiska
expertis; “invandrare” jämställs med lågstatusarbeten eller
till och med arbetslöshet, och teknologisk inkompetens.
Genom att föra samman två vitt skilda fakta (ett: utländsk
befolkning – två: utländsk arbetskraft) drar pah uppmärksamheten
till det som bägge har gemensamt: främmandeskap. Detta ord har
två olika betydelser beroende på om det används i samband med
den teknologiska eller med den etniska gränsdragningen. Men
eftersom Kista helt och hållet omdefinieras efter den teknologiska
linjen kommer ordet endast att betyda det som just denna teknologiska
anknytning antyder: internationalism. Således uppskattas invandrarna
för den internationella krydda som de skänker regionen.
Pah fortsätter att betona betydelsen av “att vi får hit människor
som är intresserade och som kan vara med och hjälpa de här företagen
att växa”. “[F]år hit”. Alltså, utlandsanställda. Inte konstigt att
ingen “ser det som ett problem över huvud taget”. “Det” – utlandsanställda.
I själva verket ser både Kistas stadsdelsnämnd, offentliga
myndigheter, invandrarföreningar och andra aktörer den etniska
segregationen som ett problem. Och pah är inte omedveten om den
122