Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Antidiskrimineringens dilemma
Hon hade därför föreslagit att de skulle skrika slagord. ”Strejken är
nödvändig”, menade Calderon Diaz, ”när lönerna är skamligt låga”.
Om Calderon Diaz fick bestämma skulle hon ”ta ut alla i strejk och
kräva inte bara högre löner utan också mindre barngrupper”
(Kommunalarbetaren 2003/7: 6–7, 2003/8: 6–15, 2003/11: 10–11,
2003/12: 8).TPF13FPT
Detta är exempel på handlande som hämtar kraft ur olika situeringar.
Diaz berättar att de var flera som hade diskuterat under
strejken och i samtalet bryts olika tankar och gemensamma erfarenheter
artikuleras. I en sådan process konstitueras fackliga subjekt.
Diaz förefaller ha intagit en ledande position i strejken genom
att hennes förslag om att skrika slagord vunnit gehör. Detta kan
vara exempel på hur resurser att agera samhällskritiskt skapas i
skärningspunkter mellan olika subjektspositioner.
Men strejken var inte ett tillfälle för alla att konstituera sig som
fackliga subjekt. Att kommunalarbetare med utländsk bakgrund är
tysta som fackliga subjekt kan, menar Diana Mulinari, förklaras
med rädsla för att låta sig representeras om man riskerar att bli representerad
som offer, eller att bli exotiserad (Mulinari 2005:
125)TPF14FPT. I representationen nedan kan man emellertid spekulera i att
den institutionella ramen, den privata sektorn, utgöra det väsentligaste
hindret för facklig aktivitet. I ett reportage om strejkhot
inom privatvården representeras kommunalarbetarna av två köksanställda
utanför svensknormen. Det är Zubeida Abdulkadir och
Omar Amin som båda anser att lönen är dålig. Nästa uppslag visar
en bild på kocken Vazgen Melikon vid Sophiahemmet. Han är uttagen
i strejk men uttalar sig inte. Bildreportaget bemyndigar delvis
dessa subjekt tillsammans med texten, men sammantaget är den
direkta kritiken från subjekten tillbakahållen och osäker (Kommunalarbetaren
2004/13: 6–8).
Representationerna under rubriken Demokratiskt deltagande har
det gemensamt att subjekt utanför svensknormen bara undantagsvis
positioneras som fackliga subjekt med rätt att tala i fackliga frågor
rörande löner, resursbrister och stridsåtgärder. Härigenom
konstrueras ”den riktige” kommunalarbetaren som svensk, dvs. den
fackligt aktive som är demokratiskt delaktig. Resultaten kan knytas
till en studie av LO-tidningen under 1990-talet som Anders Neergaard
och Diana Mulinari gjort. Liksom i Wuokko Knockes och
13
TP PT Representationerna av de strejkande följs upp i ett nummer 2004 under rubriken Ett år
efter strejken. 2004/8, s 16–19.
14
TP PT Mulinari menar att tystnad och frånvaro av röster kan ha en sådan förklaring.
191