Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Strategisamhälle SOU 2006:59
därför viktigt för att förstå förändring och möjligheter för ifrågasättande
av de villkor som möjliggör maktpositioner, exkluderingar
och ojämlikheter. Makt förstås alltså inte som något som är eller
något somliga har utan något som blir till, möjliggörs och undergrävs
på ett multipelt sätt (de los Reyes 2005, de los Reyes & Martinsson
2005, Martinsson 2006a).
Strukturell diskriminering förstås här som institutionalisering
alternativt som en återkommande effekt av hierarkiserande och exkluderande
normer och föreställningar. Den strukturella diskrimineringen
återfinns exempelvis i organisationer, lagar, skola, läroplaner,
myndighetsutövanden och regler på arbetsmarknaden. Det är
föreställningar som vunnit viss stabilitet och kraft (Foucault 2002).
Den strukturella diskrimineringen är dock inte huggen i sten utan
utmanas, är motsägelsefull och kräver ett återkommande legitime-
1
rande av skilda normativa processer.TPF FPT
Materialet kapitlet baseras på hämtas från tre olika forsknings-
2
projekt jag arbetat med.TPF FPT Ett av dessa projekt utgörs av en diskursanalys
av material insamlat vid en deltagarstudie på en industriell
koncern samt av mångfaldsretorik från näringslivet. Det andra bygger
på en genomgång av värdegrundsstrategier riktade till eller upprepade
på skolor och närliggande verksamheter. Ett tredje projekt
handlar om makt och underlydandeskap och är fokuserat på fackliga
utbildningar i ledarskap.
Artikeln är disponerad så att jag börjar med en diskussion om
hur värdegrundsstrategier kan begripas teoretiskt. Vilken samhällelig
betydelse kan de tänkas ha? Vad vore ett samhälle utan strategier?
Därefter analyserar jag en rad exempel från min ”strategisamling”.
Vem innesluts och utesluts? Vad skapas det för förväntan på
agentskap med de olika strategierna och vem är det som förväntas
agera? Exemplen kommer från såväl regering, myndigheter, näringslivsledare,
från olika enskilda organisationer, så kallade NGO:s,
det vill säga att de inte hör till statlig byråkrati, som från enskilda
individer. Min tanke med detta spretiga material är att följa en princip
om inne- och uteslutningar i skilda sammanhang. Föreställningar
blir hegemoniska genom att upprepas ofta och vid skilda
1
TP PT För vidare diskussioner om och definitioner av strukturell diskriminering se SOU 2005:41,
SOU 2005:56.
2
TP PT Mångfald i teori och praktik. Näringsliv och kyrka som samhälleliga normproducenter
(FAS), Den självklara heteronormativiteten – skolan som plats för sexualitets och könskonstruktion
(Vetenskapsrådet), Makt och underlydandeskap – diskursiva paradoxer i
dagens arbetsliv (FAS).
146