Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Den sociala exkluderingen i Sverige SOU 2006:59
födda fick samma formella rättigheter inom välfärdssystemet som
infödda svenskar (Schierup, Hansen och Castles 2006, kapitel 8).
Styrningen av invandringen underlades således arbetsmarknadsoch
välfärdspolitikens övergripande mål och politiska ramverk
10
(Öberg 1994).TP F
FPT Facken insisterade på att invandringen aldrig, som
var fallet i det stora invandringslandet USA (se till exempel Schierup,
Hansen och Castles 2006), skulle bli instrument för löne- och
välfärdsdumping. Detta motsvarade väl – åtminstone i princip– den
dominerande svenska korporativa strategin som fokuserade på en
fortskridande uppgradering av löner, kvalifikationer, teknologi och
produktivitet i ekonomins arbetsintensiva och mindre produktiva
segment. Samtidigt syftade reformer under 1970-talet, som stärkte
politiska och kulturella rättigheter, till att ge migranterna reell tillgång
till ett aktivt medborgarskap (Proposition 1975; se även
Öberg 1994; Borevi 2004; Soininen 1999). Detta skulle, tillsammans
med växande integration av de invandrade i de politiska partierna
och fackföreningarna, stärka deras möjligheter att faktiskt
realisera de sociala rättigheter som de formellt hade del i (Borevi
2004: 43ff).
Migrantarbetarnas situation under 1970-talet kom dock i realiteten
snarast att få karaktär av vad som med en kritisk not har kallats
för underordnad inkludering (Mulinari och Neergaard 2004).
Således kom det svenska samhällets klass- och könsmässiga delning
att även anta en etniskt segmenterad karaktär. En etniskt delad
arbetsmarknad uppstod med arbetare invandrade från Finland, Sydeuropa,
Jugoslavien och Turkiet i de minst attraktiva delarna av
industrin och i serviceyrken som städning och på restaurang. En
svensk ”vertikal mosaik” tonade fram (Ålund 1985; Schierup, 1987
#484, som parafraserar Porter 1968). Det vill säga ett samhälle och
en arbetsmarknad präglad av social ojämlikhet strukturerad efter
klass-, köns- och etnicitetskategoriseringar som i varierande grad
och på olika sätt överlappade, betingade och stärkte varandra. Diskriminering
på arbetsmarknaden och i företagen blockerade yrkesmässig
rörlighet och hindrade ofta de invandrade att få jobb som
motsvarade deras kvalifikationer och utbildning (till exempel Schierup
och Paulson 1994). De invandrade kom även att enrolleras som
obligatoriska medlemmar av facket men med marginellt inflytande
på facklig politik (Knocke 1982; 1986; Ålund 1985; Mulinari och
Neergaard 2004).
10
TP PT Min beskrivning av invandrings- och invandrarpolitikens utveckling från 60-talet och fram
till tidigt 90-tal bygger främst på Nils Öbergs (1994) framställning.
54