Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

De onämnbara SOU 2006:59
det skall gagna mig också naturligtvis (...), så jag tror att de numera
vet vad de kan få och vad de inte kan få från mig,” fastställer Maria.
Au pair-systemets otydlighet skapar utrymme för tolkningar.
Detta gäller för övrigt inte bara i Sverige utan även i andra länder.
Au pairer i både England och Spanien undrar hur de skall tolka sin
varken-eller-position; de är varken ”del av familjen” eller anställda
på en arbetsplats de lämnar när arbetstiden är slut (se Gavanas
kommande). När är de ”i tjänst” och när har de ”ledigt”? Maria
säger att hon ”inte är här för pengarna förstås,” men att det samtidig
är hennes jobb att vara en au pair och att hon därför förväntar
sig ”vänligheten” att få betalt för de timmar hon jobbar utöver
arbetstiden. Hon tycker att hon får dubbla signaler; hon blir tillsagd
att göra det ena och det andra för att hon får betalt för det,
men ibland säger de att ”du är en sån del av vår familj” och äter
middag tillsammans med henne vid samma bord.
Hushållsarbetare som jobbar på ett hushållstjänstföretag har en
annorlunda situation Företaget har inspektörer som kommer till
köparens hem och beräknar betalning per kvadratmeter och själva
fastställer hur många timmar de anser att arbetstagaren skall jobba
där. Om inte köparen håller undan innan arbetstagaren kommer
kan köparen bestraffas genom att arbetstagaren kan vägra utföra
hela det avtalade arbetet. När det gäller barnflickor, au pairer och
städerskor på den informella/oregistrerade marknaden sker de
flesta förhandlingar mellan individer, bakom stängda dörrar och det
finns ingen instans för klagomål och sanktioner (förutom au pairagenturer
på annan ort som i bästa fall kan hitta en ny familj). På
denna osynliga arbetsplats har de som köper tjänster många maktresurser
till hands. När det gäller au-pairer finns det familjer som
vägrar betala för busskort och språkkurser och förhindrar därmed
tillgång till sociala nätverk, kommunikation och rörlighet utanför
”arbetsplatsen.” Ett av de vanligaste klagomålen bland au pairer och
barnflickor är svårigheter att säga nej till obetald övertid. Dessutom
tog au pairer och barnflickor upp problem kring sjukskrivningar
och svårigheter att få slippa jobba när de var sjuka.
Slutdiskussion
Som framgår av mina intervjuer närmar sig de som utför och de
som köper hushållstjänst denna marknad utifrån vitt skilda perspektiv
och agendor. Berättelserna bland de som efterfrågar dessa
338