Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Arbetslivets</strong> (o)<strong>synliga</strong> <strong>murar</strong> <strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong><br />
regler, rutiner och praxis som resulterar i att vissa individer och<br />
grupper av individer missgynnas under det att andra favoriseras.<br />
Utgångspunkten i analysen är att avsikten att diskriminera eller<br />
inte diskriminera är av underordnad betydelse i relation till resultatet.<br />
Ytterligare en viktig aspekt i argumentationen är att ideologiska<br />
motiv och rasistiska värderingar inte är de enda anledningarna<br />
till att diskriminering förekommer. Ofta står rutinmässiga och<br />
oreflekterade handlingar för en ansenlig del av vardagsdiskrimine-<br />
3<br />
ringen.TPF FPT Givetvis vilar dessa handlingar och värderingar till stor del<br />
på internaliserade uppfattningar om en annorlunda och underlägsen<br />
andra. Av det skälet är det viktigt att identifiera de handlingar,<br />
mekanismer och situationer som gör det möjligt att diskriminera<br />
vissa grupper och även på vilket sätt dessa är relaterade till föreställningar<br />
om den andra. Detta fordrar en forskningsstrategi som<br />
prioriterar analysen av diskrimineringens sammanhang, följder och<br />
effekter, i stället för att fokusera på aktörernas intentioner och<br />
motiv (Allen & Macey 1994).<br />
Det går inte att förstå skapandet av ojämlikhet och förekomsten<br />
av diskriminering utan ett maktperspektiv. Ur ett institutionellt<br />
perspektiv som har arbetslivet i fokus handlar det i första hand om<br />
hegemoniska maktrelationer, det vill säga en dominans som baseras<br />
på konsensusskapande och grundas i sociala överenskommelser om<br />
vad som är rätt, normalt och verkligt (Gramsci 1998). För Gramsci<br />
är överordnade gruppers våldsmonopol och förekomsten av repressiva<br />
institutioner en otillräcklig förklaring till hur makt utövas.<br />
Hegemonibegreppet betecknar dominansformer som finns i institutionaliserade<br />
uppfattningar om den sociala ordningen och som<br />
skapas kontinuerligt genom praktiker som legitimerar maktrelationer<br />
utifrån etablerade uppfattningar om sunt förnuft och moralisk<br />
överlägsenhet. Men hegemoni kan aldrig fixeras i en bestämd form.<br />
Den omskapas hela tiden i ständiga processer av dominans och<br />
motstånd. Av detta följer en förståelse av makt som rörlig och<br />
instabil och av maktutövande som relationer som upplöser dikotomin<br />
mellan materiella villkor och ideologiproduktion. Därmed<br />
kan de mekanismer som leder till att diskriminering legitimeras och<br />
görs till praxis diskuteras ur ett processperspektiv och föras bortom<br />
individuella attityder, motiv och intressen. I stället för att<br />
3<br />
TP PT Se vidare diskussionen i Rattansi (1992) som lyfter fram det faktum att diskriminering kan<br />
förekomma utan att direkt grundas på rasistiska ideologier. För en diskussion om<br />
institutionell rasism se även Allen & Macey (1994) samt Donald & Rattansi (1992)’Race’<br />
Culture and Difference.<br />
16
Change language