Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Strategisamhälle SOU 2006:59
denna föreställning återkom i jämställdhetsarbete innebar det ett
bekräftande av ett tänkt centrum som normalt och korrekt. De
rasistiska föreställningar som fanns också i jämställdhetsarbetet
osynliggjordes. När Amanc, själv definierad som invandrare och
ledd, upprepade samma diskurs innebar det att han skapade sig tillhörighet.
Han var mer hemma i Sverige och på företaget än
rasisten. För att vara hemma skulle man inte vara rasist. Att vara
rasist var inte svenskt. Positionen rasist är starkt stigmatiserad och
inte förenlig med svensk självbild. Det blev ett redskap för Amanc
att skilja ut, exkludera den som utsatte honom för trakasserier.
Samma diskurs kom alltså att få olika effekter beroende på hur och
i relation till vilka andra diskurser den upprepades. Att studera den
här möjliga mångtydigheten är också viktigt i en intersektionell
ansats. Det är en viktig berättelse som visar på hur kritik kan bli
möjlig.
170