Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Den sociala exkluderingen i Sverige SOU 2006:59
främst i branscher med en hög andel okvalificerade yrken. Det vill
säga där många arbetsuppgifter inte kräver några studierelaterade
kvalifikationer: delar av industrisektorn, hotell och restaurang samt
övrig privat service. Chansen att ha ett ”kvalificerat jobb” är avsevärt
lägre för utrikes födda i länder utanför EU (15) och EES än för
inrikes födda med samma utbildningsnivå, ålder kön och civilstånd;
till exempel 60% lägre för personer födda i Afrika, som har vistats
minst fyra år i Sverige. Rapport Integration 2003 konkluderar dessutom,
på basis av befintliga undersökningar (se Berggren och Omarsson
2001; Ekberg och Rooth 2003), att många anställda akademiker
från länder utanför Västeuropa har fastnat i okvalificerade arbeten,
trots att de varit i Sverige i så lång tid som mellan 16 och 25 år
(Integrationsverket 2003: 101).
Missförhållanden mellan utbildning och chansen att få ett kvalificerat
arbetet kan reproduceras och fördjupas på bakgrund av ett
diskriminerande valideringssystem för utländska utbildningar. Personer
födda utanför EU- och EES-området utsätts således för en
mer rigorös bedömning än personer födda i ett EU-land (se vidare
Integrationsverket 2003: 139–56). En jämförande undersökning av
invandrares arbetsförhållanden (Hjerm 2002a), på basis av ULF
(1995–2000), lägger fram ytterligare dimensioner av arbetsmarknadens
etniska delning avseende förhållandet mellan kvalifikation,
arbetets karaktär och födelseland. Således uppfattar anställda med
eftergymnasial utbildning födda i ”Mellersta Östern” och före detta
Jugoslavien mellan tre och fyra gånger så ofta som anställda med
samma utbildningsbakgrund födda i Sverige att de befinner sig i
anställningar präglade av ”jäktigt och enformigt arbete” (Hjerm
2002b: 110). Dessa mönster bekräftas bland annat av en rapport
från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering som visar på
en kraftig ökning av den etniska segregeringen på arbetsmarknaden
sedan mitten av 1980-talet (Norström Skans och Åslund 2005) och
att denna segregering sammanfaller med markerade inkomstklyfter
(Hjerm 2001a).
Atypiska jobb, bidragsberoende och fattigdom: från arbetslöshet
till ”hyperkasualisering”
En viktig indikator på kvalitén på sysselsättningen för utlandsfödda
är deras överrepresentation i så kallade ”atypiska jobb” (Jonsson
och Wallette 2001). Det innebär närmare bestämt korta deltidsjobb
62