Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Antidiskrimineringens dilemma SOU 2006:59 vissa verksamheter och samhällsideal. Detta har också en demokratisk dimension och utifrån materialet kommer jag att diskutera på vilket sätt kön representeras i förhållande till demokratiskt deltagande. Borta/hemma Demokratiskt deltagande Rubriken Demokratiskt deltagande samlar cirka hälften av representationerna i de angivna numren av Kommunalarbetaren.TPF10FPT Den inkluderar frågor som rör nedskärningar, arbetsmiljö, hållning till privatisering och inte minst stridsåtgärder. Det som förenar dem är att här finns möjlighet till kritik gentemot fackföreningen, kommunen, eller samhället i stort. En kritisk hållning förutsätter en viss nivå av trygghet hos subjekten vilken kan bottna i en självklar känsla av att höra till samhället i stort, dvs. vara inkluderad i normen. Men den kan även bottna i utbildning, högre klassbakgrund än arbetet förutsätter och tillhörighet i traditioner med politisk deltagande. Privatiseringarna är ett område där fackliga frågor representeras och detta är i sammanhanget intressanta representationer därför att de griper in i den svenska självbildens historiskt grundläggande värden rörande välfärdsstaten. Inom de kommunala ansvarsområdena möter privatiseringar mycket kritik i Kommunalarbetarens representationer. Vården, busstrafiken och ambulansverksamheten uppmärksammas särskilt. Typiska representationer för detta tema är till exempel av undersköterskorna på Sankt Görans sjukhus som kritiserar privata bolag utifrån egna erfarenheter. Rubriken talar om en jätte som växer och att småfolket måste få höras. I ett annat reportage talas om att personalen flyr från Attendo Care. Det är vårdare vid ett äldreboende som kritiserar privat vård. Undersköterskorna vid Sankt Görans sjukhus och vårdarna i äldreboendet med Attendo Care som arbetsgivare befinner sig till namn och utseende inom svensknormen (Kommunalarbetaren 2003/3: 16–17; 2003/6: 22–23). Det är också representationer av subjekt inom svensknormen som talar för de gamla. Genom stereotypen reducering/fixering som överdriver och kondenserar skillnad framställer en representation vårdare vid ett äldreboende. Vårdarna ser på personal från 10 TP PT Av 118 arbetsplatsreportage utgörs 61 av frågor som relaterar till demokratiskt deltagande. 186
SOU 2006:59 Antidiskrimineringens dilemma bemanningsföretag som olika dem själva genom såväl kultur som hudfärg, vilket innebär att den grupp de talar för, ”de gamla”, homogeniseras, görs till en grupp lik dem själva, och konstrueras som svensk med rötter i Sverige. De gamla ses som representanter för en slags mytisk gemenskap som inte vilka subjekt som helst kan tala för (Kommunalarbetaren 2003/4: 32–33).TPF11FPT Upphandlingar inom busstrafiken är ett annat område för fackliga frågor om privatiseringar med representationer av kritiska röster som ställer krav på anställningstrygghet. Entreprenörerna väljer och vrakar bland personalen, säger det fackliga ombudet vid busstrafiken i Blekinge. Andra reportage framställer subjekt som för livliga diskussioner kring fördelar och nackdelar (Kommunalarbetaren 2004/4: 16–18; 2004/4: 20–21; 2004/4: 22–23). Kring fördelar och nackdelar med privata bolag förs diskussioner av män i anläggningsarbeten och driftssystem (Kommunalarbetaren 2004/6: 20– 21, 22–23). Övervägande delen av dessa reportage med kritiska röster mot hur samhället säljer ut verksamheter som äventyrar både vårdtagares och anställdas trygghet, men även med röster som sakkunnigt diskuterar fördelarna med privata bolag, privilegierar subjekt inom svensknormen. De representationer som gäller privatiseringar som fenomen skiljer sig härvidlag från arbetsplatsrepresentationer av kommunalare anställda inom privata bolag. Som fenomen strider privatiseringar av framför allt vård-och omsorgssektorn mot välfärdssamhällets hegemoniska syn på ansvar. De subjekt som intar en kritisk och argumenterande position i representationerna talar därför utifrån en tillhörighet i ett vidare kollektiv än kommunal, dvs. tillhörighet i samhället i stort. Denna tillhörighet ger stöd och en trygg position varifrån man kan göra anspråk på att få vara kritisk. På så sätt konstruerar de kritiska subjekten svenskhet. Kanske kan det vara så att privata bolag, t.ex. städbolag och personaluthyrningsbolag rekryterar procentuellt fler med utländsk bakgrund? Ett reportage om städarna i ett städbolag vid Huddinge sjukhus antyder att många med utländsk bakgrund har varit anställda. Reportaget handlar om uppsägningar när ett nytt bolag har tagit över uppdraget. I bildreportaget framträder Busa Mutavics som efter 20 år i jobbet först blev nekad fortsatt anställning men 11 TP PT Nationalismforskaren Tom Nairn har sagt att nationen är ”the modern Janus” som ”takes shape as a contradictory figure of time: one gazing back into primordial mist of the past, the other into an infinite future”, citerat från Anne McClintock, “Family Feuds: Gender, Nationalism and the Family”, Feminist Review, nr 44, summer 1993, s 65. I denna förståelseram konstrueras “de gamla” som mottagare för blicken bakåt, de vaktar “den nationella familjens” gräns bakåt. 187
Page 1 and 2:
Arbetslivets (o)synliga murar Redak
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
höra ”de andra”. Personer med
Page 8 and 9:
Innehåll SOU 2006:59 7 All hjälp
Page 10 and 11:
Arbetslivets (o)synliga murar SOU 2
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 35 and 36:
2 Den sociala exkluderingen i Sveri
Page 37 and 38:
SOU 2006:59 Den sociala exkludering
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99:
Page 102 and 103:
Välkommen till Kista Science City
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137: Välkommen till Kista Science City
Page 145 and 146: 4 Strategisamhälle Om, värdegrund
Page 147 and 148: SOU 2006:59 Strategisamhälle samma
Page 149 and 150: SOU 2006:59 Strategisamhälle Det f
Page 151 and 152: SOU 2006:59 Strategisamhälle Detta
Page 153 and 154: SOU 2006:59 Strategisamhälle Klass
Page 155 and 156: SOU 2006:59 Strategisamhälle någo
Page 157 and 158: SOU 2006:59 Strategisamhälle invan
Page 159 and 160: SOU 2006:59 Strategisamhälle oundv
Page 161 and 162: SOU 2006:59 Strategisamhälle probl
Page 163 and 164: SOU 2006:59 Strategisamhälle värd
Page 165 and 166: SOU 2006:59 Strategisamhälle kurse
Page 167 and 168: SOU 2006:59 Strategisamhälle ett s
Page 169 and 170: SOU 2006:59 Strategisamhälle bara
Page 171 and 172: SOU 2006:59 Strategisamhälle Refer
Page 173 and 174: SOU 2006:59 Strategisamhälle Lacla
Page 175 and 176: 5 Antidiskrimineringens dilemma Rep
Page 177 and 178: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 185: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 205: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 208 and 209: Integrationspraktik som arena för
Page 236 and 237:
Integrationspraktik som arena för
Page 238 and 239:
All hjälp som jag skulle ha behöv
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Internmigration bland invandrade fa
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 263 and 264:
9 Att byta jobb 1 En fallstudie om
Page 265 and 266:
SOU 2006:59 Att byta jobb någontin
Page 267 and 268:
SOU 2006:59 Att byta jobb som Fatim
Page 269 and 270:
10 Den andra arbetskraften Inlednin
Page 271 and 272:
SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
Page 273 and 274:
Page 275 and 276:
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Page 283 and 284:
Page 285 and 286:
Page 287 and 288:
Page 289 and 290:
Page 291 and 292:
Page 293 and 294:
Page 295 and 296:
Page 297 and 298:
Page 299 and 300:
Page 301 and 302:
Page 303 and 304:
Page 305 and 306:
11 De onämnbara Anna Gavanas Jäml
Page 307 and 308:
SOU 2006:59 De onämnbara muntra b
Page 309 and 310:
SOU 2006:59 De onämnbara rättighe
Page 311 and 312:
SOU 2006:59 De onämnbara Just på
Page 313 and 314:
SOU 2006:59 De onämnbara inkomst -
Page 315 and 316:
SOU 2006:59 De onämnbara gan på d
Page 317 and 318:
SOU 2006:59 De onämnbara rapporten
Page 319 and 320:
SOU 2006:59 De onämnbara downstair
Page 321 and 322:
SOU 2006:59 De onämnbara att köpa
Page 323 and 324:
SOU 2006:59 De onämnbara Hon träf
Page 325 and 326:
SOU 2006:59 De onämnbara säger tv
Page 327 and 328:
SOU 2006:59 De onämnbara Sara: Det
Page 329 and 330:
SOU 2006:59 De onämnbara erskor).
Page 331 and 332:
SOU 2006:59 De onämnbara Vanessa f
Page 333 and 334:
SOU 2006:59 De onämnbara hennes fa
Page 335 and 336:
SOU 2006:59 De onämnbara 3. Etnifi
Page 337 and 338:
SOU 2006:59 De onämnbara ren. Osca
Page 339 and 340:
SOU 2006:59 De onämnbara tjänster
Page 341 and 342:
SOU 2006:59 De onämnbara Referense
Page 343 and 344:
SOU 2006:59 De onämnbara Gender, M
Page 345 and 346:
SOU 2006:59 De onämnbara Kofman, E
Page 347 and 348:
SOU 2006:59 De onämnbara Global wo
Page 349 and 350:
12 Rundabordssamtal om strukturell
Page 351 and 352:
SOU 2006:59 Rundabordssamtal om str
Page 353 and 354:
Page 355 and 356:
Page 357 and 358:
Page 359:
Page 362 and 363:
Författarpresentation SOU 2006:59
Page 364 and 365:
41. Internationella sanktioner. UD.
Page 366:
Utbildnings- och kulturdepartemente
show all

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?