Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Integrationspraktik som arena för konstruktion och normalisering... <strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong><br />
Om jag jämför utländska utbildningar med svenska, utifrån de kolleger<br />
som man har sett, så tror jag att den svenska utbildningen är väldigt<br />
bra faktiskt, men det beror väl på att man är svensk förstås. Man har<br />
väl fått känslan att vi har en mycket mer anpassad utbildning efter vårt<br />
yrke, vad vi kommer att göra, de kunskaper som kommer att krävas<br />
och de färdigheter vi behöver. Där är vi bättre än de flesta andra<br />
utbildningar. De flesta utländska utbildningar ligger nog med mer<br />
tyngd på bokkunskaper. De lär sig mycket mer av basala ämnen än vad<br />
vi gör, speciellt om man ser idag. Om man tittar på anatomi, fysiologi,<br />
sådana basvetenskaper, så har de mycket större krav på sig. Men det<br />
handlar väldigt mycket om huvudinnehåll. Om man ser till kvaliteten<br />
på innehållet så varierar det nog mycket. Det kan vara väldigt bra, men<br />
det kan vara väldigt dåligt också i vissa länder. Det är svårt att ha<br />
någon generell bild. Fast generellt skall man nog ha en väldig respekt<br />
för västeuropeisk högre utbildning, och för amerikansk högre utbildning<br />
och japansk, de ekonomiskt starka regionernas utbildning. Där<br />
skall man inte lura sig och tro att man får samma utbildning i sämre<br />
länder. Men sedan varierar ju kvaliteten ändå. Individfaktorn är oerhört<br />
betydelsefull. I ett system som det svenska ser man till att individerna<br />
passerar en miniminivå med marginal. Men så är det inte riktigt<br />
om man tittar på andra ställen. Så den individuella faktorn betyder<br />
mycket mer.<br />
I korthet kan man sammanfatta kulturbristparadigmet, som är<br />
verksamt i anslutning till denna åtgärd, enligt följande: Det är inte<br />
de invandrades medicinska kunskaper som utgör problemet, utan<br />
avsaknaden av ”kulturell kompetens”, eller att de saknar kunskap<br />
om hur det svenska hälso- och sjukvårdssystemet fungerar. Utlandsfödda<br />
läkare förväntas antingen anpassa sig till, eller internalisera<br />
det dominerande samhällets värderingar – eller riskera att bli<br />
exkluderade. Denna uppfattning finns även i uttalandet från koordinatorn<br />
för åtgärden:<br />
Senast för en vecka sedan fick vi signaler från chefsläkaren att det var<br />
lite problem med nummer två hos vissa. Man hade fått signaler från<br />
handledarna[…] det vill säga att inte låta de här fortsätta som förut,<br />
för då riskerar de att bränna sina skepp redan under praktiken. Om det<br />
har visat sig att de inte har social kompetens eller förståelse, då bränner<br />
de sina skepp i landstinget […] Det vet vi av erfarenhet att det sprider<br />
sig väldigt fort (åtgärdskoordinator).<br />
Det framgår av ovanstående uttalande att rekommendationer och<br />
sponsorskap generellt spelar en avgörande roll inom denna bransch<br />
och i rekryteringsprocessen. Vem som blir rekryterad beror ofta på<br />
sponsorns status och position inom området. Detta är uppenbarligen<br />
en särskilt kritisk punkt i integrationsprocessen för dem som<br />
228
Change language