Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Den sociala exkluderingen i Sverige
svenska modellen också ägde rum på detta område. En särskild
aspekt som lyfts fram i dessa två avsnitt är den centrala roll som
policyförändringar inom EU och anpassningen till EU-integrationen
haft för dessa omvandlingar.
Det därpå följande avsnittet är en empirisk redovisning av konsekvenserna
av dessa förändringar för svensk arbetsmarknad, inom
arbetsmarknadspolitiken och integrationspolitiken, även här med
en blick för EU-integrationens inverkan. Ett centralt begrepp i
sammanhanget är rasialiserad exkludering som jag utvecklar nedan.
Jag berör problemen kring så kallad ”strukturell diskriminering”;
ett begrepp som har använts för att analysera konsekvenserna av
diskriminerande institutionella praktiker vars effekter förstärks i
samspel med underliggande ojämlikhetsstrukturer i form av etnicitet,
klass och kön (se vidare Patel 2006; se även de los Reyes och
Mulinari 2005). I det därpå följande avsnittet skiftar jag delvis perspektiv
och reser frågan om möjligheter och begränsningar för lagstiftning
och policy mot etnisk diskriminering i relation till vad jag
kallar exkluderingens politiska ekonomi (se vidare Schierup 2001;
Schierup, Hansen och Castles 2006, kap. 4). På lagstiftningsområdet
föreligger en positiv utveckling i fråga om synen på diskriminering
inom EU och, efterhand i Sverige. Jag anlägger en jämförande
blick på USA:s erfarenheter av att gå lagstiftningsvägen i kampen
mot diskriminering.TPF
2
FPT
Avslutningsvis summeras diskussionen och frågan reses om vilka
alternativa utvecklingsvägar som kan tänkas i stället för de redovisade
trenderna inom social och arbetsmarknadspolitiken i Sverige
och Europa. I det sammanhanget diskuterar jag även den övergripande
politiska vision som med konceptet ”den tredje vägen” har
framställts som ett vinnande recept för ekonomisk utveckling och
social välfärd inom den Europeiska Unionen och som även anammats
på svensk mark som en strategi för social inkludering bortom
den svenska modellen.
2
TP PT Jämför även med begreppet ”det villkorade medborgarskapet”, som används i de los Reyes
(2006), men här syftande snarare på det ifrågasättande/undantagande/särskiljande som personer
med invandrarbakgrund kan utsättas för utan att növändigtvis befinna sig i en situation
av ekonomisk marginalitet. Begreppet beskriver en situation som kan uppstå i skilda sammanhang
såväl på institutionell nivå som i mellanmänskliga relationer.
37