Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Strategisamhälle
sammanhang. Avslutningsvis diskuteras möjligheter för alternativa
agentskaper och handlingsstrategier.
Strategiska upprepningar
I begreppet strategi ligger att vara emot något, att vilja åstadkomma
förändring. Strategi är, som Ernesto Laclau skriver, hjärtat i varje
aktion som kan kallas politisk (1996:66). Den kan förstås som ett
uttryck för eller del av en motdiskurs. Det vill säga att strategin är
del i ett kontrasterande tänkesätt, praktik eller materialitet, ett uttryck
för en motmakt. En strategi skiljer ut och fogar samman
dimensioner till ett avgränsbart problem. Det nutida uttrycket
”könsmaktsordning” alternativt det något äldre ”patriarkal struktur”
kan ses som sådana konstruktioner. Rasism och heteronormativitet
är andra som med strategiskt tänkande blivit till sammanhängande
fenomen. Det samhälleliga förstås på ett alternativt sätt
genom att något skiljs ut, fogas samman, benämns och blir ett
objekt möjligt att agera emot och förhålla sig till (jfr Foucault
2002). Därtill följer med en strategi också en alternativ praktik, ett
handlande som ska komma åt problemet.
För att en strategi ska vara begriplig och trovärdig måste den
också appellera till eller upprepa en rad andra föreställningar som i
någon mening kan uppfattas som universella eller hegemoniska,
som delade av många (Laclau 2000a). Det innebär att varje politik,
varje strategi inte bara är begränsad av att vara emot vissa föreställningar
och materialiteter. Den måste också upprepa ett med andra
delat tänkande, verbaliserande och materialiserande för att kunna
vara begriplig. En diskurs av stor betydelse för de strategier jag ska
se närmare på handlar om förändring, utveckling och upplysning.
Det är, med andra ord, modernitetens hegemoni som upprepas.
Det är principer som är så delade att de framstår som nästintill
självklara. I de här strategierna upprepas även andra och till viss del
besläktade diskurser. Det kan exempelvis handla om ”rätten att
vara sig själv”, eller om förväntningar på vad som uppfattas vara ett
normalt och accepterat beteende. Men det kan även handla om ett
3
upprepande av ett till synes givet ekonomiskt tillväxtmål.TPF FPT Det för-
3
TP PT För kritik av tillväxtnormaliteten se ex Lagergren m.fl (red) 2001, Friman, Eva, 2002, No
th
Limits. The 20P PCentury Discourse of conomic Growth. Umeå: Skrifter från institutionen
för historiska studier. Umeå Universitet.
147