04.09.2013 Views

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong> Antidiskrimineringens dilemma<br />

är både otillåten och olämplig. Jönsson menar även att personal<br />

som vill bekämpa rasism sällan har tillgång till analysverktyg som<br />

utgår från en antirasistisk norm. De reproducerar därför rasistiska<br />

föreställningar (Jönsson 2005: 68–92).<br />

Kommunalarbetaren hade redan före reportaget ovan uppmärksammat<br />

frågan om rasifiering bland äldre vårdtagare inom vården<br />

(och bland personal?) även om arbetsplatsreportaget lämnade problemet<br />

utan avseende. I ett nummer några veckor tidigare publicerades<br />

en essä, skriven av ett före detta vårdbiträde, nu doktorand<br />

vid KTH. Essän handlar om Abbe i hemtjänsten som första gången<br />

kom hem till en äldre man som behövde hjälp. Först fick Abbe<br />

stanna ute i trappan så att den äldre mannen inte skulle bli skrämd<br />

av färgen på hans hud och sedan närma sig successivt och bevisa att<br />

han är den han gav sig ut för att vara. Slutligen vann Abbe erkännande<br />

(Kommunalarbetaren 2003/1: 34–35).TPF2FPT Den lösning för<br />

integration som presenteras i essän och som Kommunalarbetaren<br />

valt att publicera är på samma sätt en ursäkt för de äldres ovana vid<br />

”mörkhyade människor”. Fokus är på invandraren som skall integreras<br />

genom successiv och ökad närvaro i Sverige och hos de äldre.<br />

Representationen av Abbe i hemtjänsten är i sig ett led i detta arbete<br />

som innebär att synliggörande av mörk hud i samband med<br />

upplysningskampanjer skall eliminera fördomar. Denna strategi,<br />

menar jag, är problematisk.<br />

Kommunalfacket har ett problem därigenom att en växande andel<br />

utlandsfödda skall känna sig välkomna som medlemmar, erövra<br />

förtroendeposter i facket och bli anställda i organisationen. Diskrimineringsombudet<br />

har kritiserat fackföreningarna generellt för<br />

att de inte tillräckligt arbetar för att stoppa ”etnisk” diskriminering<br />

och detta gäller även Kommunal som räknar 19 procent utlandsfödda<br />

bland sina medlemmar vilket emellertid inte märks i organisationshierarkin<br />

(Kommunalarbetaren 2003/6: 12).TPF3FPT Problemen<br />

hänger ihop med de omfattande strukturella förändringar som ägt<br />

2<br />

TP PTMotsatt, menar Jönsson, händer det även att hänvisningar till rasism används för att dölja<br />

vissa andra brister hos personal, dvs. att personal som inte lever upp till de krav som ställs i<br />

vården reagerar med att hänvisa till att de är utsatta för rasism Det framgår inte av Jönssons<br />

skrivning om detta händer lika ofta och inte heller om det handlar om en otydlighet om hur<br />

rasism ska hanteras.<br />

3<br />

TP PT Se även förbundets nätartikel Få invandrare i Kommunals topp www.kommunal.se/index.cmf?<br />

id=70&lid=1&cid=40914, 2005-03-06, kl 16.42. Artikeln är skriven av Kommunals mångfaldsgrupp<br />

och visar att gruppen ”födda utomlands” utgör ca 12% av medlemmarna, medan<br />

medlemmar med invandrarbakgrund utgör ca 20%, dvs. ca 130 000 människor och 50% i<br />

storstadsregionerna. Som ytterligare statistiska exempel kan nämnas att under 10% av<br />

arbetsplatsombuden är födda utomlands och av dessa kommer hälften från övriga Norden. I<br />

avdelningsstyrelserna är 5 av 251 födda utom Norden.<br />

177

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!