Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Arbetslivets (o)synliga murar
förmår att gestalta starka fackliga subjekt uppfyller ett emancipatoriskt
syfte medan de som går ut på att väcka medkänsla med de
svaga motverkar syftet att upplösa föreställningar om skillnad.
Därmed förstärks såväl en traditionell svenskhetsnorm som en
heteronorm.
Monika Edgrens kapitel aktualiserar ett centralt problem i antidiskrimineringsarbetet;
den goda viljans fallgropar och konsekvenserna
av strategier där den andra förvägras sin subjektsposition.
Detta är ett tema som även behandlas i andra kapitel, där författarna
granskar en rad handlingar, strategier, åtgärder och teknologier
som antas kunna lösa ”de andras” problem, deras utanförskap,
kompetensbrister, integrationssvårigheter och avsaknad av demokrati.
Den konflikt som presenteras i Edgrens kapitel, en förvägrad
subjektposition och röster som tror sig kunna representerar andra,
förekommer även på andra områden i arbetslivet. Det är först när
denna ordning förändras som en inkluderande gemenskap kan växa
fram.
Att veta sin plats
I den nya ekonomin förväntas arbetskraften vara rörlig och ständigt
beredd att anpassa sig till såväl nya arbetsuppgifter som nya
organisatoriska sammanhang. Anpassningskraven är även stora för
dem som nyligen har flyttat till Sverige. Ett problem som ofta
nämns i detta sammanhang är den dekvalificeringsprocess som
inträffar när tidigare utbildningar, kompetenser och erfarenheter
inte tas till vara i Sverige (Integrationsverket 2006). Att många
invandrade med högskoleutbildning inte har ett arbete som överensstämmer
med deras kvalifikationer har uppmärksammats i olika
sammanhang (Berggren & Omarsson 2001, se även samtalet med
arbetsmarknadens parter i denna bok). Frågan är vilka möjligheter
som står till buds för dem som just har kommit till Sverige och om
befintliga alternativ underlättar en etablering i landet på likvärdiga
villkor.
Pedagogen Ali Osman har följt ett integrationsprojekt, Mångfald
i vården, som riktade sig till läkare med en utländsk examen. Syftet
med projektet är att förbättra arbetsmöjligheterna för utomeuropeiska
läkare inom deras kompetensområden i den svenska hälso-
och sjukvårdssektorn. Osman konstaterar emellertid att individen
omvandlas till något annat under denna process; till ett inkompe-
23