Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Internmigration bland invandrade familjer SOU 2006:59
storlek. Detta resultat verkar motsägelsefullt med tanke på att fler
barn ofta innebär inkomstbortfall för en av makarna (som en följd
av mamma- eller pappaledigheten). Men om den av makarna med
den högsta lönen arbetar fler timmar per t.ex. vecka, så kan denna
inkomstökning tillsammans med föräldrarpenningen överstiga det
inkomstbortfall barnledigheten föranleder. Detta kan med andra
ord utgöra en möjlig förklaring till varför familjeinkomsten ökar
med ökat antal barn. Slutligen visar resultaten att ju högre familjeinkomst
vid utgångsläget, dvs. vid 1995, desto långsammare växer
familjens inkomster. Det innebär att inkomsten för familjer med
låga inkomster ökar proportionellt mer jämfört med motsvarande
för höginkomsttagande familjer.
Sammanfattande slutsatser
Denna studie har undersökt huruvida internmigration eller flytt
inom Sverige bland nyanlända invandrade familjer påverkar deras
totala årsinkomst. En ökad inkomst tolkas som indikation på att
utlandsfödda initialt hamnat i regioner där arbetsmarknadens behov
inte matchar deras kompetens eller yrkeserfarenheter och att de
därmed har begränsade möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.
Om det dessutom visar sig att denna inkomstökning är
större för de familjer som har vistats i Sverige en kortare tid, jämfört
med dem som har vistats i Sverige en längre tid, är det ytterligare
en indikation på att hypotesen kan bekräftas.
Utlandsfödda definieras här som personer mantalsskrivna i Sverige
31 december både 1995 och 2000 men är födda i ett annat land
än Sverige. Fyra olika grupper av invandrade familjer jämförs i analysen;
nordiska, europeiska, asiatiska och flyktinginvandrare, dvs.
familjer som antas ha kommit som flyktingar till Sverige. Familjer
är definierade som gifta/sammanboende maka-make par som inte
har skilt sig/separerat under undersökningstiden, dvs. under 1995–
2000. Migranter definieras som familjer som under perioden 1996–
1999 flyttat från en arbetsmarkandsregion (LA-region) i Sverige till
en annan. Analysen är baserad på LOUISE-databasen kompletterad
med Flytt-databasen.
Studien visar att flyktingfamiljer som kort efter ankomsten flyttar
till en annan region uppnår en högre årlig inkomst jämfört med
både de familjer som inte flyttar och de som efter en längre vistelsetid
flyttar. Slutsatsen är följaktligen att internmigration har en
258