Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Strategisamhälle
värderingarna ”till stor del” inte är förenliga. (Integrationsbarometern
2004:8).
I citatet upprepas en föreställning om en klyfta mellan det muslimska
och det svenska. I frågorna som ställts har det tagits för givet
att det finns ett vi, ett homogent värdemönster och en delad
värdegrund som inte självklart inkluderar islam och muslimer. Mekonnen
Tesfahuney konstaterar i sin analys av attitydundersökningar
att där finns ett förgivet tagande om vad som är majoriteten,
eller allmänheten, och vad som inte är det (1998:109). Själv skulle
jag också vilja tillägga att man med den här formen av undersökningen
inte bara upprepar ett förgivet tagande om ett allmänhetens
vi utan också producerar ett sådant. I integrationsbarometerns hävdas:
Allmänheten i Sverige har ingen större acceptans för att muslimska
kvinnor bär slöja i fem olika situationer, även om bärandet av slöja är
mer acceptabelt i vissa situationer än i andra. Det är mer acceptabelt att
muslimska kvinnor bär slöja på gatan än att de bär slöja på arbetsplatsen,
i skolan eller som anställda i stat och kommun (Integrationsbarometern
2004:8).
De muslimska kvinnorna skiljs ut som några som en allmänhet
tycks kunna få sätta upp gränser för. Var och när ska dom få bära
sin slöja? Några – allmänheten – ska acceptera och tolerera andra
som därigenom görs till objekt som det anses vara rätt att ha åsikter
om. Det innebär också att den överordnade positionen befästs.
De olika exemplen från en förberedande konferens till ett EUtoppmöte,
Folkhälsoinstitutets statistiska undersökning och Integrationsbarometern
visar samtliga hur det i de metoder som utgör en
del av värdegrundsstrategier som ska göra Sverige och Europa till
bättre platser återkommer normer och praktiker som exkluderar
och som återskapar föreställningar om vi och dom. Det visar sig
också att frågor om det muslimska som något särskilt viktigt att
bekymra sig om har fått stor betydelse. Både i Folkhälsoinstitutets
skrift och i Integrationsbarometern talar man om att man lagt till
frågor om det muslimska i sina långtidsstudier.
163