Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Den sociala exkluderingen i Sverige
Arbetslöshet och sysselsättning
Högre arbetslöshet och lägre sysselsättning bland invandrade är de
indikatorer på den svenska arbetsmarknadens etniska delning som
är bäst belysta, åtminstone till sina allmänna drag. Dock är det
fortfarande ont om djupgående undersökningar som diskuterar
orsakerna bakom de växande klyftorna i form av strukturell och
institutionell förändring.
Även om utlandsföddas arbetslöshet har sjunkit något i takt med
den minskade arbetslösheten sedan mitten av 1990-talet så har
snedfördelningen mellan infödda och utländskt födda inte blivit
mindre iögonfallande. Således var andelen arbetslösa i arbetskraften
bland inrikes födda 4.3 procent i 2004, men 10.6 procent bland
utlandsfödda (Integrationsverket 2005: 21). Detta ger dock enbart
en genomsnittlig bild. Det är i själva verket främst invandrade och
medborgare med bakgrund utanför OECD-området som drabbas.
Till exempel, vid millennieskiftet var sannolikheten för arbetslöshet
bland utlandsfödda ”afrikaner” och ”asiater” som varit i Sverige
mellan fem och nio år fyra gånger större än för infödda. Även när
man konstanthåller en rad egenskaper som individernas utbildning,
ålder, civilstånd och kön är risken att bli arbetslös dubbelt så stor –
efter 20 års vistelse för denna grupp (Integrationsverket 2005: 21).
Kontrasten mellan utrikes och inrikes födda, blir emellertid extra
tydlig när man beaktar den markerade minskningen av sysselsättningen
under samma period. Även här finns det stora skillnader
mellan olika grupper av utlandsfödda med personer födda i Afrika,
Asien eller europeiska länder utanför EU-15 som särskilt utsatta.TPF
I likhet med i andra gamla invandringsländer i Europa, som
Tyskland, Frankrike och Holland har, sedan 1980-talet, de växande
sysselsättningsproblemen för invandrade i Sverige åtminstone delvis
hängt samman med utflyttningen av jobb till nya industrizoner
globalt. Detta har, i likhet med rationalisering och teknologisk
utveckling, särskilt drabbat jobb inom traditionella basindustrier
som sysselsatt flest invandrade. Det är viktigt att beakta etnisk diskriminering
i detta sammanhang. Diskriminering avseende tillgång
till internutbildningar samt diskriminering i samband med rekrytering
till arbetsorganisationer med attraktiva arbetsförhållanden kan
leda till varaktig inlåsning av anställda med utländsk bakgrund i anställningar
i konkurrensutsatta ”yrkesghetton” med fysiskt och
11
TP PT För deltaljerade uppgifter se till exempel Integrationsverkets årsböcker och för en mera
detaljerad analys Schierup (2006, kap. 8).
11
FPT
59