Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 De onämnbara
erskor). Att kunna ställa dessa högst motstridiga krav, jämlik men
underordnad, osynlig men tillgänglig och med en fungerande personkemi
genom att ”veta sin plats” illustrerar de ojämlika positioner
som är konstitutiva för marknaden för hushållstjänster.
Arbetstagare: kritiska röster från migrerande au pairer,
barnflickor och städerskor
Efter att ha lyssnat på arbetsköpare och deras berättelse är det nödvändigt
att fråga: hur upplever invandrade hushållsarbetare livet
som au pairer, barnflickor och städerskor i Sverige? Av vilka anledningar
gör de sina yrkes- och migrationsval och vad anser de om de
villkor och den behandling de möter? Många kvinnliga migranter
tar jobb inom hushålls-/omsorgstjänst för att försörja sig och för
att detta jobb är ett av de få alternativen som står till buds för dem i
många EU-länder – speciellt om de är papperslösa. Andra migranter,
t.ex. “nannies” som migrerar med visum till England från Sydafrika
eller Australien, ser jobbet som ett led i en yrkeskarriär. Au
pair- och barnflickejobb är oftast tillfälliga på ett tidsbegränsat
visum och vistelsen är formellt ett mellanting mellan jobb och
utbildning/”kulturutbyte”.
Under fältarbetet mötte jag en rad olika historier och livsstrategier.
Det finns au pairer som ser sina ”jobb” som ett led i ett framtida
yrkesliv. Utbildning,nya språkkunskaper, erfarenheter och
kontakter förväntades öka chansen till ett bättre jobb. Exempelvis
sade au pairer från Baltländerna, Finland och Tyskland att svenskakunskaper
ger bättre chanser till jobb inom turism och näringsliv
hemma. Andra, i synnerhet svenskfödda barnflickor, såg ”jobbet”
som ett sabbatsår. Maria från Tjeckien hade kommit till Sverige
som au pair för att ”ta lite ledigt” (från universitets-studier) och
lära sig språket och landet och för att fundera över vad hon ville
göra härnäst i sitt liv. Hon jobbar extra med städning. Maria funderar
på att flytta tillbaka till Sverige efter au pair-tiden (efter att ha
avslutat sin universitetsutbildning hemma i Tjeckien) och skaffa
lägenhet och söka jobb ”som normala medborgare, inte au pairer.”TPF
Michelle från Filippinerna har jobbat med hushållstjänst i tio år, i
bl.a. Hong Kong och Singapore. Hon arbetar hos en familj som
skaffat au pair-visum åt henne via ett tredje land (då man inte kan
ta au pairer direkt från Filippinerna till Sverige), och som anlitat
9
TP PT Merparten
av intervjuerna med au pairer har jag översatt till svenska från engelska.
9
FPT
329