Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Välkommen till Kista Science City
Men med ordning följer alltid avfall. På samma sätt som en
skulptör gör sig av med det överflödiga materialet i ett marmorblock
anser Bauman att design kan beskrivas som en klyvning av
handlingens fysiska konsekvenser – en klyvning i “det som räknas”
och “det som inte räknas”, och i “det användbara” och “restprodukter”.
Han fortsätter:
[w]here is design, there is waste. No house is really finished before the
building site has been swept clean of unwanted leftovers. When it comes
to designing the forms of human togetherness, the waste is human
beings. Some human beings who do not fit into the designed
form nor can be fitted into it (s. 30)
Globaliseringen är modernitetens projekt utsträckt över hela världen,
eller med andra ord: utsträckningen av teknologiska och ekonomiska
framsteg, av ordningens ideal och av medlen som används
för att åstadkomma dessa framsteg och nå fram till detta ideal. Den
ekonomiska utvecklingen har medfört att försörjningsvägar som en
gång utgjorde framgångsrika sätt att överleva upphört att fungera.
Ett resultat av globaliseringen och avsaknaden av kulturella och
sociala alternativ är att alla platser måste bära bördan av modernitetens
konsekvenser – människor som gjorts överflödiga av det
ekonomiska systemet (läs: arbetslöshet), mänskligt avfall, bortslösade
liv, asylsökande och ekonomiska flyktingar. Användbara och
överflödiga människor är egentligen inte olika varandra. Skillnaden
ligger istället i förhållandet till den ekonomiska och sociala ordningen,
i individens position i systemet. Eller, som Bauman uttrycker
det:
it is not the difference between useful products and waste that begs
and plies the boundary. Quite the contrary, it is the boundary that divines,
literally conjures up, the difference between them – the difference
between the admitted and the rejected, the included and the excluded
(s. 28).
Både i den offentliga debatten och i akademiska sammanhang
behandlas flyktingar som ett externt problem, utan relation till något
lands specifika ekonomiska system. Kallat “informationssamhällets
svarta hål” skildras uppdelningen som en av teknologiseringens
gradskillnader, ett ländernas ekonomiska eftersläntrande (Castells,
1998), snarare än som en uppdelning i privilegierade kontra oprivilegierade
positioner inom modernitetens projekt. När invandringspolitik
diskuteras i västerländska nationer handlar åtgärderna om
103