Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Antidiskrimineringens dilemma SOU 2006:59 arbetaren 2003/9: 33–34). Detta är, liksom de föregående, representationer av Annanhet men dessa representationer är samtidigt starka och framställer reflexiva subjekt. Det är inte som tjänsteman i Kommunal hon talar och hörs utan det är på grundval av sin Annanhet hon är intressant för tidningen vilket jag ser som ett led i antidiskrimineringsarbetet som går ut på att öka närvaron av De Andra. Wondemeneh talar dels om sin bok När bergen andas, dels om sina erfarenheter som svart kvinna i Sverige. Hon säger att ”svarta kvinnor ses ofta som offer” och att ”[R]asismen har minskat efter 1990-talet i och med att individer från olika kulturer allt oftare möter varandra, till exempel på jobbet”. ”[J]ag hör hemma där det finns människor jag älskar. Och jag älskar Sverige också. Hela världen borde vara ett land”, säger Wondemenh (Kommunalarbetaren 2003/9: 34–35. Även om Wondemeneh inte intar en position som representant för Kommunal och talar för kollektivet Kommunal, vilket jag menar hade varit en bra strategi för delaktighet, så är representationen stark och kan bidra till destabilisering av dikotomin borta/hemma genom Wondemenhes språkliga reflektioner om att hela världen borde vara ett land. Hon sätter fingret på just de gränsdragningar som exkluderar och håller isär subjekt. Som utredare på Kommunal talar Wondemeneh från en annan klassposition än Kommunals medlemmar. Hon har genom sin klassposition ett kulturellt kapital som ger henne resurser för reflexivt tänkande och som bemyndigar hennes subjektsposition. Men det är även erfarenheterna av att befinna sig utanför svensknormen som ger dessa resurser. (se Hall 2002: 231 ff).TP F15FPT De som positioneras som subjekt under rubriken Relationer människor emellan är sällan representanter för Kommunal, för vårdtagare, eller för Sverige. De är utvalda för sin Annanhet i syfte att bidra till antidiskrimineringsarbetet. Vissa av dessa representationer kompenserar emellertid för denna bekräftelse av kulturell åtskillnad genom att subjektspositionerna är starka och reflexiva och som i vissa fall bidrar till destabilisering av dikotomin borta/hemma. 15 TP PT Jag vill likt Stuart Hall betona att livspraktiker utifrån kroppserfarenheter är en fråga om att tro att man har autentiska jag, vilket är viktigt i den politiska kampen för att synliggöra och kommunicera förtryck. 196
SOU 2006:59 Antidiskrimineringens dilemma Kvinnligt/manligt Demokratiskt deltagande Jag kommer under rubriken kvinnligt/manligt att diskutera skillnad som (åter)skapas i representationerna kring kön i Kommunalarbetaren utifrån en kritisk granskning av jämställdhetsdiskursen. För att kunna föra denna diskussion ingående återvänder jag till två representationer som har diskuterats ovan under rubriken borta/ hemma. Jag nämnde inledningsvis att representationen av Abbe i hemtjänsten är en objektifierande representation. Det är också en representation som tillsammans med andra passiviserande representationer av städande och vårdande män utanför svensknormen konstruerar jämställdhet som en angelägenhet för ”svenskar”. Först en presentation av problemkomplexet kring jämställdhet. Att öppet och fritt kunna påverka sitt arbete och sina arbetsvillkor är en fråga om demokratiskt deltagande. Historiskt sett har denna rättighet kringskurits av såväl könsdiskurser som rasdiskurser. Motstånd mot könsåtskillnad i bland annat arbetslivet har alltsedan franska revolutionen utkämpats och utkämpas fortfarande. Jämställdhetsarbete är numera i Sverige ett lagstiftat åtagande som är tvingande för varje större arbetsplats. På samma sätt som att bejakandet av välfärdsstaten är en central svensk självbild, så central att alla politiska partier tävlar om att få representera den, är även jämställdhet det. Alla partiledare säger sig förvisso inte vara feminister men ingen skulle tveka att bära jämställdhetsfanan. De skulle dock lägga delvis olika värden i den. Inte oväntat håller Kommunalarbetaren jämställdhetsfanan högt och jag respekterar det ambitiösa arbete redaktionen lägger ner på dessa fackpolitiska frågor. Mina synpunkter knyter an till det problemkomplex jag redogjorde för inledningsvis om ontologi och kunskapens verktyg. Jämställdhet är för övrigt också ett uttalat mål med fackförbundets antidiskrimineringsarbete (Kommunalarbetaren 2003/6: 12). Antidiskriminering är en fackpolitisk fråga, enligt Kommunalarbetaren. Jag menar att den som sådan handlar om liberala fri- och rättigheter, om alla människors lika värde och lika rättigheter. Krav på rättigheter var orsaken till feminismens uppkomst i västvärlden. Eftersom rättigheter byggde på individstatus, dvs. att alla människor kan beskrivas på samma sätt (vilket kolliderar med skillnad) gjordes kön till en irrelevant fråga. Om kön görs relevant, som skillnad, 197
Page 1 and 2:
Arbetslivets (o)synliga murar Redak
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
höra ”de andra”. Personer med
Page 8 and 9:
Innehåll SOU 2006:59 7 All hjälp
Page 10 and 11:
Arbetslivets (o)synliga murar SOU 2
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 35 and 36:
2 Den sociala exkluderingen i Sveri
Page 37 and 38:
SOU 2006:59 Den sociala exkludering
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99:
Page 102 and 103:
Välkommen till Kista Science City
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 145 and 146: 4 Strategisamhälle Om, värdegrund
Page 147 and 148: SOU 2006:59 Strategisamhälle samma
Page 149 and 150: SOU 2006:59 Strategisamhälle Det f
Page 151 and 152: SOU 2006:59 Strategisamhälle Detta
Page 153 and 154: SOU 2006:59 Strategisamhälle Klass
Page 155 and 156: SOU 2006:59 Strategisamhälle någo
Page 157 and 158: SOU 2006:59 Strategisamhälle invan
Page 159 and 160: SOU 2006:59 Strategisamhälle oundv
Page 161 and 162: SOU 2006:59 Strategisamhälle probl
Page 163 and 164: SOU 2006:59 Strategisamhälle värd
Page 165 and 166: SOU 2006:59 Strategisamhälle kurse
Page 167 and 168: SOU 2006:59 Strategisamhälle ett s
Page 169 and 170: SOU 2006:59 Strategisamhälle bara
Page 171 and 172: SOU 2006:59 Strategisamhälle Refer
Page 173 and 174: SOU 2006:59 Strategisamhälle Lacla
Page 175 and 176: 5 Antidiskrimineringens dilemma Rep
Page 177 and 178: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 195: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 205: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 208 and 209: Integrationspraktik som arena för
Page 238 and 239: All hjälp som jag skulle ha behöv
Page 246 and 247:
Internmigration bland invandrade fa
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 263 and 264:
9 Att byta jobb 1 En fallstudie om
Page 265 and 266:
SOU 2006:59 Att byta jobb någontin
Page 267 and 268:
SOU 2006:59 Att byta jobb som Fatim
Page 269 and 270:
10 Den andra arbetskraften Inlednin
Page 271 and 272:
SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
Page 273 and 274:
Page 275 and 276:
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Page 283 and 284:
Page 285 and 286:
Page 287 and 288:
Page 289 and 290:
Page 291 and 292:
Page 293 and 294:
Page 295 and 296:
Page 297 and 298:
Page 299 and 300:
Page 301 and 302:
Page 303 and 304:
Page 305 and 306:
11 De onämnbara Anna Gavanas Jäml
Page 307 and 308:
SOU 2006:59 De onämnbara muntra b
Page 309 and 310:
SOU 2006:59 De onämnbara rättighe
Page 311 and 312:
SOU 2006:59 De onämnbara Just på
Page 313 and 314:
SOU 2006:59 De onämnbara inkomst -
Page 315 and 316:
SOU 2006:59 De onämnbara gan på d
Page 317 and 318:
SOU 2006:59 De onämnbara rapporten
Page 319 and 320:
SOU 2006:59 De onämnbara downstair
Page 321 and 322:
SOU 2006:59 De onämnbara att köpa
Page 323 and 324:
SOU 2006:59 De onämnbara Hon träf
Page 325 and 326:
SOU 2006:59 De onämnbara säger tv
Page 327 and 328:
SOU 2006:59 De onämnbara Sara: Det
Page 329 and 330:
SOU 2006:59 De onämnbara erskor).
Page 331 and 332:
SOU 2006:59 De onämnbara Vanessa f
Page 333 and 334:
SOU 2006:59 De onämnbara hennes fa
Page 335 and 336:
SOU 2006:59 De onämnbara 3. Etnifi
Page 337 and 338:
SOU 2006:59 De onämnbara ren. Osca
Page 339 and 340:
SOU 2006:59 De onämnbara tjänster
Page 341 and 342:
SOU 2006:59 De onämnbara Referense
Page 343 and 344:
SOU 2006:59 De onämnbara Gender, M
Page 345 and 346:
SOU 2006:59 De onämnbara Kofman, E
Page 347 and 348:
SOU 2006:59 De onämnbara Global wo
Page 349 and 350:
12 Rundabordssamtal om strukturell
Page 351 and 352:
SOU 2006:59 Rundabordssamtal om str
Page 353 and 354:
Page 355 and 356:
Page 357 and 358:
Page 359:
Page 362 and 363:
Författarpresentation SOU 2006:59
Page 364 and 365:
41. Internationella sanktioner. UD.
Page 366:
Utbildnings- och kulturdepartemente
show all

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?