04.09.2013 Views

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Den sociala exkluderingen i Sverige <strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong><br />

sition. Barn till utrikesfödda med bättre betyg än barn till svenskfödda<br />

föräldrar löper dubbelt så hög risk att hamna i arbetslöshet<br />

(Lundh et al. 2002: 74). Det är sannolikt, hävdar Behtoui (2004),<br />

att dessa mönster bland annat återskapas på grund av att utlandsfödda<br />

och deras barn inte har tillgång till kontaktnät som gynnar<br />

den personliga karriären i ett samhälle och på en arbetsmarknad där<br />

företagen föredrar att använda sig av informella rekryteringskanaler.<br />

Vad som beskrivits som särskilt oroväckande (<strong>SOU</strong> 2003) är den<br />

kategori av så kallade ”unga utanför” som blivit en tillsynes permanent<br />

del av den svenska ”vertikala mosaiken” sedan början av 1990talet.<br />

Det vill säga unga människor mellan 16 och 24 som vare sig<br />

studerar, är registrerade som arbetslösa eller får socialbidrag. Det<br />

handlar ofta om unga med enbart förgymnasial utbildning. Unga<br />

med invandrarbakgrund är klart överrepresenterade i kategorin<br />

”unga utanför” och bland unga som får socialbidrag (Olofsson<br />

2005a).<br />

Samtidigt visar det sig, när man undersöker utvecklingen sedan<br />

1990-talet, att allt fler ungdomar med invandrarbakgrund hoppar av<br />

gymnasieskolan (Olofsson 2005a). Detta kan, förklarar Reza<br />

Eyrumlü (1992) i boken Turkar möter Sverige, handla om en sorts<br />

självuppfyllande profetia, där ungdomar med invandrar- och arbetarklassbakgrund,<br />

på bakgrund av ”första generationens” negativa<br />

erfarenheter, drar den logiska slutsatsen att utbildning och strävan<br />

mot en professionell karriär i alla fall inte lönar sig. Detta är<br />

begripligt givet det relativt mindre värde som utbildning tycks ha<br />

för att erhålla en rimlig värdering av ens kompetens och därigenom<br />

kunna få ett kvalificerat jobb för dem som är födda utanför EU-15<br />

eller EES-området jämfört med om man är svenskfödd. Det blir än<br />

mer förståeligt om man även tar hänsyn till den tydliga tendensen<br />

till överföring av denna belastning till nästa generation. I detta<br />

sammanhang tycks många unga med invandrarbakgrund se eget<br />

företagande eller den grå arbetsmarknaden som en väg ut ur social<br />

marginalisering och även på en diskriminerande och etniskt delad<br />

arbetsmarknad som ett alternativ till utbildning (Lundqvist 2005;<br />

Eyrumlü 1992).<br />

70

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!