Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar SOU 2006:59
4
dansande ringen”TPF FPT: risken att bli exkluderad skapar lydiga anställda.
En underordnad position är också lättare att acceptera om alternativet
är att ställas utanför.
Dessa processer berörs av flera författare i denna antologi. I
Ester Barinagas bidrag är rummet platsen där visionen om ett högteknologiskt
samhälle iscensätts av företagare, myndigheter och
entreprenörer. Men som Barinaga visar i sin analys är detta en
vision som förutsätter ett aktivt nertystande och osynliggörande av
dem som kan tänkas störa bilden av modernitet, högteknologi,
kunskap och vithet. Att vithet definierar rummet är inget tillfällighet,
det appellerar till redan etablerade uppfattningar om vad som
är modernt, framgångsrikt och framåtskridande. Kista Science City
blir därmed en plats där skapandet av ett informationssamhälle sker
parallellt med exkluderingen av den andra. Kampen om rummet
kan vara mer eller mindre uttalad och utgången oviss. I Lena
Martissons kapitel beskrivs ett exempel på hur rasistiska trakasserier
på arbetsplatsen bemöts av den drabbade. Eftersom denna inte
accepterar påhoppen befäster han därmed sin rätt till rummet. När
facket agerar för den drabbade görs arbetsplatsen till ett rum för
klassgemenskap där rasistiska utspel inte får plats.
Men uppfattningar om olika rum spelar också roll när erfarenheter
ska värderas och kompetenser erkännas. Att flytta till ett nytt
land innebär också, för många, att gå igenom en dekvalificeringsprocess
där tidigare erfarenheter, kunskaper, studier och kompetenser
saknar värde för omgivningen. Ernesto Gutiérrez berättelse
är ett exempel på detta. Men Ali Osman visar att de skillnader som
skapas utifrån olika rum även kan drabba de som rör sig mellan
olika miljöer i Sverige. Att få tillträde till vissa rum innebär inte per
automatik att få tillträde till andra. I Fatimas fall, som beskrivs i
boken, är det först när hon försöker byta jobb som hon drabbas av
diskriminering.
Bortom utanförskapets metaforik visar dessa exempel hur gränser
dras mellan olika (symboliska) rum i arbetslivet. De åskådliggör
även rasismens centrala betydelse när det gäller att skapa skillnad,
men framför allt markerar de vilka som är berättigade till en plats i
arbetslivets kärnområden eller i dess utkanter. Särskiljandet och
skapandet av o(jäm)likhet är ständigt pågående processer och därför
är diskrimineringens rumsliga kontexter flytande och instabila.
De som föreställs vara utanför är i själva verket en förutsättning för
4
TP PT Jag använder här Mikael Azars (2005) analys av det symboliska objektet för att illustrera
hur metaforen om utanförskap är med och konstruerar arbetslivets gemenskap.
18