Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Rundabordssamtal om strukturell diskriminering med arbetsmarknadens parter SOU 2006:59
resurser som staten avsatte för att utbilda kring lagen – både för
partsgemensamt arbete och för de fackliga organisationerna.
Är parterna passiva?
Paulina de los Reyes: När vi utfört intervjuer med dem som drabbats
av diskriminering på arbetsplatserna finns en genomgående
frustration över fackets agerande. Ibland råder närmast en uppgivenhet.
Man känner att det inte är någon idé att vända sig till facket.
Sedan finns också motsatta bilder, om framgångar när facket verkligen
har agerat. Kommentera detta! Det är inte självklart att människor
som blir diskriminerade söker sig till facket.
Katarina Bengtson Ekström, CF: Det har blivit ett mantra att
facket inte gör något. Men frågorna är inte helt enkla. Ibland
kommer enskilda medlemmar till oss och vill stämma en arbetsgivare
för diskriminering. Men det händer att vi inte anser att det
finns underlag för en stämning – och då är det klart att medlemmen
blir besviken. Men vad beror besvikelsen på? Det är ganska meningslöst
att försöka driva en juridisk process som vi vet att vi
kommer att förlora. Att vi inte kan driva alla fall i domstol är inte
detsamma som att vi struntar i frågan om etnisk diskriminering.
Ulf Andreasson, TCO: Vi får också signaler av den karaktären.
Det förekommer att medlemmar vill driva fall, men att de fackliga
juristerna inte tror att det går att vinna en juridisk process. Jag vill
samtidigt understyrka att frågor om etnisk diskriminering numera
ingår i fackliga grundutbildningar. Kunskapsläget var tidigare eftersatt,
men mycket har gjorts sedan dess. Jag vill också ifrågasätta
mantrat att facket inte gör något. Vad skulle det finnas för skäl till
att inte tillvarata medlemmarnas intresse?
Maria-Paz Acchiardo, LO: Detta är både en kompetens och en
insiktsfråga. Du kan råka ut för att diskriminering förnekas – oavsett
vad som är fallet. Det handlar alltså inte bara om vad vi som
fackliga organisationer kan driva vidare juridiskt. Utan också om
bemötandet av dem som anser sig vara utsatta för diskriminering.
Vi behöver mer av ett öppet och brett samtal som hjälper oss att
öppna ögonen för vad diskrimineringen handlar om. Ett ytterligare
problem är föreställningen om olika ”kulturella” tillhörigheter som
förklaring till människors sätt att vara – inte långt ifrån rastänkande!
Sådana föreställningar bidrar till att ytterligare förstärkas
den etniska diskrimineringen. Föreställningen om kulturer som det
354