Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Välkommen till Kista Science City
7
pendlar till andra orter för sina arbetens skullTPF FPT. Anställningstalen
går ner till 54.4 procent om endast invånare med utländsk bakgrund
räknas (USK, 2004). Ekonomiskt bistånd är också vanligare i
gruppen med utländskt medborgarskap jämfört med den som har
8
svenskt ursprung – 32.8 procent jämfört med 6.6 procent.TPF FPT
Intressant nog är det också cirka 30.000 människor som har sina
arbeten i Kista. Men dessa är endast undantagsvis boende i kommunen.
De som arbetar i Kista dagspendlar från Stockholm eller
andra förorter. Endast 9 procent av de som arbetar i området bor
där. 33 procent av Kistas arbetskraft bor i andra delar av Stockholm,
48 procent bor i andra kommuner, och 10 procent bor i ett
annat regionområde (USK, 2003, s.12).
För att sammanfatta: statistiskt sett är Kista jämförbart med
Rinkeby och Skärholmen – två kommuner i Stockholm som är
kända både för att ha en hög befolkningsandel av personer med invandrarbakgrund
men också för att ha stora arbetslöshetsproblem.
Arbetslöshet och socialt bistånd är vanligare i befolkningsgrupperna
med utländsk bakgrund. Arkitekturen och tunnelbanan är de
fysiska motsvarigheterna till den djupare sociala och ekonomiska
klyfta som delar Kista, för sida vid sida med denna ofta betraktad
som ”typisk invandrarförort” finns det också ett växande affärsliv.
Det allmänna och den privata sektorn samarbetar för att förvandla
Kista till ett världsledande IT-kluster. Det här kapitlet visar hur
dessa ansträngningar bidrar till att fördjupa den etniska segregationen
i regionens socio-ekonomiska system.
Välkommen till Kista Science City – ett organisatoriskt
problem
“Sverige ska som första land bli ett informationssamhälle tillgängligt
för alla”. Det IT-politiska målet blev klart uttryckt av den
svenska riksdagen i mars 2000 (prop. 1999/2000:86) och bekräftades
så sent som i juli 2005 (prop. 2004/05:175). Den bakomliggande
motivationen var en övertygelse om att “[e]n effektivare ITanvändning
skapar en bättre grogrund för tillväxt och nationell utveckling”
(IT-politiska strategigrupp, 2004, s. 5). Två aspekter kan
sägas vara centrala i detta.
avser 2002. USK.
PT USK – www.stockholm.se/usk.
7
8
TP PT Siffrorna
TP
107