Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Integrationspraktik som arena för konstruktion och normalisering... SOU 2006:59 kultur” sammanhänger med reproduktionen av stigmatiserade och diskvalificerade subjekt. Åtgärds- och språkparadigmet: språkbrist kontra kompetens Den utbildningsåtgärd som granskas i detta kapitel är sammansatt av två förbundna komponenter eller moduler. Den första modulen utgörs av språkkursen och den andra utgörs av uppgraderingen av deltagarnas medicinska kunskaper. Denna tyngdpunkt på språket är inte en tillfällighet. Som följande uttalanden visar är det uppenbart att exkluderingen av de utomeuropeiska sökandena tillskrivs deras dåliga kunskaper i svenska: En av de största svårigheterna på vägen mot svensk legitimation är socialstyrelsens språkprov. Projektet har därför lagt stor vikt vid att ge stöd just till språkundervisning för deltagarna (MiV, 2004, s. 9). Invandrade läkare och sjuksköterskor får sin grundläggande språkundervisning hänvisad till kommunernas SFI (Svenska för invandrare) och därefter folkuniversitetets eller arbetsförmedlingens sjukvårdssvenska. Erfarenhet visar att detta utbildningssystem är ineffektivt (projektkoordinator). Under projektets gång har mycket kritik riktats mot språkprovens utformning och innehåll både från Östergötland och andra landsting som har drivit liknande integrationsprojekt. Bland annat ledde den kritiken till att socialstyrelsen tillsatte en utredning om språkprovet, under ledning av Stockholms Universitet (Åtgärdkoordinator). Vad som framgår av dessa uttalanden är att bristfälliga kunskaper i svenska hos denna grupp berodde på en undermålig organisering av undervisningen. Kritiken av denna språkpolicy, eller avsaknaden av en sådan, samt av språkprovet, delades av de olika landstingsmyndigheterna. Den hårdaste kritiken riktades emellertid mot språkprovet i legitimeringsprocessen. Både dess giltighet och dess pålitlighet ifrågasattes. Deltagarna i åtgärden delade de kritiska synpunkterna: 220 När man läser sjukvårdssvenska läser man onödiga saker. Men några bra saker också. Man bombarderar oss med gamla ord och gamla lagar. Många försvinner, många lämnade sjukvårdssvenskan och fick lågkvalificerade arbeten istället (deltagare).
SOU 2006:59 Integrationspraktik som arena för konstruktion och normalisering... Kraven är höga, man letar efter grammatiska småsaker. Men vi siktar inte på Nobelpriset i litteratur här (deltagare). Kritiken ledde till att Socialstyrelsen tillsatte en oberoende utvärdering av språkprovet. Som konsekvens av denna utvärdering modifierades språkprovet i certifieringsprocessen så att det nu motsvarar de generella krav i svenska språket som gäller för studenter på högskolenivå. Denna och liknande åtgärder har lett till att det blev möjligt att inte bara fingranska kvaliteten och organisationen av språkprogrammet utan även språktestet. Det jag vill poängtera är att åtgärdens nuvarande utformning är en konsekvens av kritiken av en förgivettagen praktik i fråga om policyn och certifieringsprocessen inom en av hälsovårdssektorns viktigaste institutioner; landstinget som hälso- och sjukvårdsmyndighet. Vidare är förändringen en indikation på att det finns olika och konkurrerande perspektiv på hur ett problem definieras, uppfattas eller, än viktigare, hanteras. Med andra ord är förändringen med avseende på det beskrivna språkkriteriet ett tecken på rupturer eller kontradiskurser inom eller mellan närstående institutioner. Det är uppenbart att om en förändring skall kunna inträffa i den etablerade institutionella praktiken, så krävs ofta att den föregås av nya sätt att uppfatta eller tala om en praktik. Exempelvis beskrevs och kritiserades språktestet, innan det övergavs, som föråldrat och dess funktionella relevans såväl som dess giltighet och dess pålitlighet. Genom att testets giltighet och pålitlighet ifrågasattes, destabiliserades testets legitimitet och sågs inte längre som självklar, utan som en del av problemet. Här finns det dock anledning att poängtera att detta skifte inte innebär slutet på språkbristparadigmet. Språkfärdigheten hos somliga deltagare ifrågasattes fortfarande, som följande uttalande visar: Det första och största problemet är språket. De preparander man har i sjukhuset har gått igenom provet i sjukvårdssvenska, men ändå får vi signaler från våra kolleger om att de har svårigheter med språket. Det gäller alla fyra preparanderna, om än i varierande grad. Språket är ett stort handikapp för den här gruppen[…] Men språkproblemen gör att det ibland svårt att bedöma de medicinska kunskaperna (chefsläkare). Frågan är om förändringen i språkpolicyn kommer att avspeglas i en förändrad uppfattning om reella eller föreställda språkbrister. Kommer det bristparadigm som används för att förklara och rättfärdiga exkluderingen av utlandsfödda att ändras? Detta är en viktig fråga, i synnerhet om man beaktar att yrkesutövare inom detta om- 221
Page 1 and 2:
Arbetslivets (o)synliga murar Redak
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
höra ”de andra”. Personer med
Page 8 and 9:
Innehåll SOU 2006:59 7 All hjälp
Page 10 and 11:
Arbetslivets (o)synliga murar SOU 2
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 35 and 36:
2 Den sociala exkluderingen i Sveri
Page 37 and 38:
SOU 2006:59 Den sociala exkludering
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99:
Page 102 and 103:
Välkommen till Kista Science City
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 145 and 146:
4 Strategisamhälle Om, värdegrund
Page 147 and 148:
SOU 2006:59 Strategisamhälle samma
Page 149 and 150:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Det f
Page 151 and 152:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Detta
Page 153 and 154:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Klass
Page 155 and 156:
SOU 2006:59 Strategisamhälle någo
Page 157 and 158:
SOU 2006:59 Strategisamhälle invan
Page 159 and 160:
SOU 2006:59 Strategisamhälle oundv
Page 161 and 162:
SOU 2006:59 Strategisamhälle probl
Page 163 and 164:
SOU 2006:59 Strategisamhälle värd
Page 165 and 166:
SOU 2006:59 Strategisamhälle kurse
Page 167 and 168:
SOU 2006:59 Strategisamhälle ett s
Page 169 and 170: SOU 2006:59 Strategisamhälle bara
Page 171 and 172: SOU 2006:59 Strategisamhälle Refer
Page 173 and 174: SOU 2006:59 Strategisamhälle Lacla
Page 175 and 176: 5 Antidiskrimineringens dilemma Rep
Page 177 and 178: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 205: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 208 and 209: Integrationspraktik som arena för
Page 238 and 239: All hjälp som jag skulle ha behöv
Page 246 and 247: Internmigration bland invandrade fa
Page 263 and 264: 9 Att byta jobb 1 En fallstudie om
Page 265 and 266: SOU 2006:59 Att byta jobb någontin
Page 267 and 268: SOU 2006:59 Att byta jobb som Fatim
Page 269 and 270: 10 Den andra arbetskraften Inlednin
Page 271 and 272:
SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
Page 273 and 274:
Page 275 and 276:
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Page 283 and 284:
Page 285 and 286:
Page 287 and 288:
Page 289 and 290:
Page 291 and 292:
Page 293 and 294:
Page 295 and 296:
Page 297 and 298:
Page 299 and 300:
Page 301 and 302:
Page 303 and 304:
Page 305 and 306:
11 De onämnbara Anna Gavanas Jäml
Page 307 and 308:
SOU 2006:59 De onämnbara muntra b
Page 309 and 310:
SOU 2006:59 De onämnbara rättighe
Page 311 and 312:
SOU 2006:59 De onämnbara Just på
Page 313 and 314:
SOU 2006:59 De onämnbara inkomst -
Page 315 and 316:
SOU 2006:59 De onämnbara gan på d
Page 317 and 318:
SOU 2006:59 De onämnbara rapporten
Page 319 and 320:
SOU 2006:59 De onämnbara downstair
Page 321 and 322:
SOU 2006:59 De onämnbara att köpa
Page 323 and 324:
SOU 2006:59 De onämnbara Hon träf
Page 325 and 326:
SOU 2006:59 De onämnbara säger tv
Page 327 and 328:
SOU 2006:59 De onämnbara Sara: Det
Page 329 and 330:
SOU 2006:59 De onämnbara erskor).
Page 331 and 332:
SOU 2006:59 De onämnbara Vanessa f
Page 333 and 334:
SOU 2006:59 De onämnbara hennes fa
Page 335 and 336:
SOU 2006:59 De onämnbara 3. Etnifi
Page 337 and 338:
SOU 2006:59 De onämnbara ren. Osca
Page 339 and 340:
SOU 2006:59 De onämnbara tjänster
Page 341 and 342:
SOU 2006:59 De onämnbara Referense
Page 343 and 344:
SOU 2006:59 De onämnbara Gender, M
Page 345 and 346:
SOU 2006:59 De onämnbara Kofman, E
Page 347 and 348:
SOU 2006:59 De onämnbara Global wo
Page 349 and 350:
12 Rundabordssamtal om strukturell
Page 351 and 352:
SOU 2006:59 Rundabordssamtal om str
Page 353 and 354:
Page 355 and 356:
Page 357 and 358:
Page 359:
Page 362 and 363:
Författarpresentation SOU 2006:59
Page 364 and 365:
41. Internationella sanktioner. UD.
Page 366:
Utbildnings- och kulturdepartemente
show all

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?