Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

De onämnbara SOU 2006:59
skatteverket att den ”svarta städningen” i hushållen omsatte 900
miljoner per år (Platzer 2003:271). Ansökningar för uppehållstillstånd
för au pairer ligger på ca 1 000 per år (Platzer 2002:35), så det
handlar inte precis om enorma mängder i jämförelse med t.ex.
England där antalet au pairer uppskattades till 60 000 år 2000
(Newcombe 2004:3). Viktigt i det här sammanhanget är dessutom
att au pairer som är EU-medborgare varken registreras i migrationsstatistik
eller arbetsmarknadsstatistik. Inte heller anlitandet av
barnflickor verkar vara ett utbrett fenomen i Sverige. Eftersom de
flesta är informella/oregistrerade är det svårt att uppskatta hur
många som är verksamma och huruvida efterfrågan ökar eller
minskar. Via kontaktpersoner för barnflickor på Lidingö och i
Djursholm (som enligt intervjupersoner är det mest barnflicketäta
området i Sverige) kom jag i kontakt med och/eller hörde talas om
ca 20–30 stycken barnflickor som var verksamma under tiden för
fältarbetet. En viss indikation på efterfrågeökningen kan fås genom
att titta på förändringar inom andra hushållstjänster. Den formella
hushållstjänstbranschen har enligt Ernsjöö Rappe och Strannegård
(2004:57) vuxit exponentiellt sedan 1990-talet. Den domineras av
företagen HomeMaid och Hemfrid och omsätter ungefär
150 miljoner kronor per år. År 2003 hade Hemfrid 3 500 kunder
och HomeMaid nästan 2000 (Ernsjöö Rappe och Strannegård
2004:57).
Som framkommer ovan är konsumenterna av hushållstjänster
som jag kom i kontakt med högutbildade höginkomsttagare med
partners i liknande situation. Bland dessa fanns chefer, specialistläkare,
ITkonsulter, egna företagare, professorer och jurister. De
flesta intervjuer med arbetsgivare/brukare ägde rum i villaområden
på Lidingö eller i Djursholm (välbärgade villaförorter till Stockholm),
eller på arbetsplatser i näringslivet där intervjupersoner hade
högt uppsatta positioner. Fem av de tio intervjuade hade själva
vuxit upp med ”hembiträden” eller au pairer hemma medan de
andra fem inte hade det. Ingen av de intervjuade hade utländsk
bakgrund, bortsett från en man som var född i Norge.
Generellt är efterfrågan på hushållstjänster störst bland Stockholmare,
högutbildade, höginkomsttagare och flerbarnsfamiljer
(Ernsjöö Rappe och Strannegård 2004:141). Enligt undersökningar
gjorda av Temo år 1998–2003 skulle 33 procent av alla svenskar
vilja ha städservice om det var möjligt, men 48 procent av trebarnsfamiljer
samt 41procent av högutbildade höginkomsttagare
var positiva. Två procent av svenska hushåll anlitar städhjälp enligt
316