Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Integrationspraktik som arena för konstruktion och normalisering... SOU 2006:59 har ställt upp på det vi har sagt och jag tycker att man är väldigt flexibel och öppen. (Åtgärdskoordinator). Åtgärden i sig och åtgärdens koordinator hade sålunda fullt stöd från det institutionella och politiska ledarskapet för landstingets hälsovårdsmyndighet. Enligt koordinatorn och de institutionella aktörer som var involverade i åtgärdens implementering var detta stöd avgörande för att få med nyckelaktörer inom och utanför hälso- och sjukvårdssektorn. Till yttermera visso underströk samtliga involverade institutionella aktörer att processens genomskinlighet – hur åtgärden var organiserad, dess mål och syften, inkludering av samtliga aktörer i genomförandet – bidrog till den framgångsrika implementeringen av åtgärden. Denna uppfattning delades av alla de intervjuade aktörerna. Även om olika institutioner var delaktiga i åtgärden hade de olika roller i processen och var och en hade sin egen agenda. Till exempel låg länsarbetsnämndens (LAN) roll i åtgärden i linje med dess mandat, vilket bekräftas nedan: När det gäller de utomnordiska läkarna kan vi delta om dessa är arbetslösa. Det som projektet handlar om ingår i vår ordinarie verksamhet. Vi behöver bli bättre på att se kompetens hos invandrare, värdera den och ge förslag på komplettering om det behövs, för att kunna slussa in dem på arbetsmarknaden (Länsarbetsnämndens företrädare i styrgruppen). Nämndens roll var begränsad till finansiering av åtgärden och till att genom den lokala arbetsförmedlingen identifiera och informera potentiella deltagare. Men åtgärden var inte enbart beroende av den lokala arbetsförmedlingen för att få ut budskapet till potentiella rekryter utan man använde också andra kanaler, såsom lokaltidningar inom landstinget, den lokala TV-stationen, socialtjänsten, osv. LAN ställde redan från början kravet att landstinget skulle ge deltagarna någon form av anställning efter att de fullgjort programmet. Landstinget gick dock inte med på detta krav och frågan fick aldrig någon lösning. Att LAN inte ställde några utryckliga villkor för sitt deltagande och ekonomiska stöd framgår implicit av följande: 218 Jag kunde uppleva i början att länsarbetsnämndens representant hade sina saker som hon ville få ut av det här projektet. Det är bland annat att de här personerna som har kommit till Sverige skall komma ut i arbetslivet. (Åtgärdskoordinator).
SOU 2006:59 Integrationspraktik som arena för konstruktion och normalisering... Man kan således säga att idén om institutionell kooperation eller partnerskap är problematisk, vilket kan läsas av uttalanden här ovan och nedan. Det är uppenbart att framgången eller misslyckandet hos ett sådant partnerskap beror på engagemanget hos individuella aktörer på institutionell nivå. Än viktigare tycks det vara att det finns individer med omfattande interinstitutionella kunskaper och kapital för att organisera och implementera sådana åtgärder: Man har tänjt på de gränser som finns. Det hade man inte kunnat göra om man inte hade haft de kunskaper som jag har, dvs. att jag har varit arbetsledare och känner till deras system. Så jag har gjort massor av det de själva borde ha gjort. Jag pratar deras språk, jag känner till deras regler och jag har tillgång till deras intranät. Jag visste att de skulle få pengar eftersom jag hade läste deras regleringsbrev. Så jag tror att det har varit tacksamt för arbetsförmedlingen och länsarbetsnämnden att det är jag som sitter här. Jag har kunnat hjälpa dem att tänja på sina egna regler om jag säger så. Till exempel lagen om offentlig upphandling styr ju mycket, och jag har fått hjälpa dem att argumentera varför man inte ska behöva upphandla t.ex. klinisk praktik på landstinget i Östergötland […] En massa sådana här regelmässiga saker på AF, som har gjort att jag fått tipsa, lirka […] (Åtgärdskoordinator). Underförstått i citatet ovan finns idén om att institutionellt partnerskap kan leda till olika expertis och perspektiv. Att tillämpa social ingenjörskonst för att utmana ett socialt problem (i detta fall inlemmandet av utlandsutbildade läkare) är i sig självt krävande. Som framgår ovan hänger detta samman med att de olika institutionerna samarbetar för att harmonisera ofta skiftande och motsägelsefulla institutionella mål och intressen. Utöver det är en framgångsrik implementering av denna typ av åtgärder beroende av kunskap om institutionella praktiker, regler och regelverk, samt tillgång till fonder eller initiativ. Institutionell know-how är nödvändig för att svara mot de kriterier som styr specifika initiativ. Dessa initiativ regleras ofta som framgår ovan av skilda regler och regelverk, som definierar till vad och hur dessa fonder kan eller inte kan användas. Dessutom har dessa initiativ en begränsad varaktighet och saknar därför kontinuitet. Därtill ändras ständigt deras fokus och mål beroende på policyskiften och resurstillgång. Därför är dessa åtgärder ofta av tillfällig karaktär. Ytterligare ett problem är att partnerskap har gett upphov till en ”projektkultur”, med vissa inslag av opportunism, bland olika institutioner på nationell, kommunal och landstingsnivå för att stärka deras budget. En fråga som diskuteras i detta kapitel är om och på vilket sätt denna ”projekt- 219
Page 1 and 2:
Arbetslivets (o)synliga murar Redak
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
höra ”de andra”. Personer med
Page 8 and 9:
Innehåll SOU 2006:59 7 All hjälp
Page 10 and 11:
Arbetslivets (o)synliga murar SOU 2
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 35 and 36:
2 Den sociala exkluderingen i Sveri
Page 37 and 38:
SOU 2006:59 Den sociala exkludering
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99:
Page 102 and 103:
Välkommen till Kista Science City
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 145 and 146:
4 Strategisamhälle Om, värdegrund
Page 147 and 148:
SOU 2006:59 Strategisamhälle samma
Page 149 and 150:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Det f
Page 151 and 152:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Detta
Page 153 and 154:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Klass
Page 155 and 156:
SOU 2006:59 Strategisamhälle någo
Page 157 and 158:
SOU 2006:59 Strategisamhälle invan
Page 159 and 160:
SOU 2006:59 Strategisamhälle oundv
Page 161 and 162:
SOU 2006:59 Strategisamhälle probl
Page 163 and 164:
SOU 2006:59 Strategisamhälle värd
Page 165 and 166:
SOU 2006:59 Strategisamhälle kurse
Page 167 and 168: SOU 2006:59 Strategisamhälle ett s
Page 169 and 170: SOU 2006:59 Strategisamhälle bara
Page 171 and 172: SOU 2006:59 Strategisamhälle Refer
Page 173 and 174: SOU 2006:59 Strategisamhälle Lacla
Page 175 and 176: 5 Antidiskrimineringens dilemma Rep
Page 177 and 178: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 205: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 208 and 209: Integrationspraktik som arena för
Page 238 and 239: All hjälp som jag skulle ha behöv
Page 246 and 247: Internmigration bland invandrade fa
Page 263 and 264: 9 Att byta jobb 1 En fallstudie om
Page 265 and 266: SOU 2006:59 Att byta jobb någontin
Page 267 and 268: SOU 2006:59 Att byta jobb som Fatim
Page 269 and 270:
10 Den andra arbetskraften Inlednin
Page 271 and 272:
SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
Page 273 and 274:
Page 275 and 276:
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Page 283 and 284:
Page 285 and 286:
Page 287 and 288:
Page 289 and 290:
Page 291 and 292:
Page 293 and 294:
Page 295 and 296:
Page 297 and 298:
Page 299 and 300:
Page 301 and 302:
Page 303 and 304:
Page 305 and 306:
11 De onämnbara Anna Gavanas Jäml
Page 307 and 308:
SOU 2006:59 De onämnbara muntra b
Page 309 and 310:
SOU 2006:59 De onämnbara rättighe
Page 311 and 312:
SOU 2006:59 De onämnbara Just på
Page 313 and 314:
SOU 2006:59 De onämnbara inkomst -
Page 315 and 316:
SOU 2006:59 De onämnbara gan på d
Page 317 and 318:
SOU 2006:59 De onämnbara rapporten
Page 319 and 320:
SOU 2006:59 De onämnbara downstair
Page 321 and 322:
SOU 2006:59 De onämnbara att köpa
Page 323 and 324:
SOU 2006:59 De onämnbara Hon träf
Page 325 and 326:
SOU 2006:59 De onämnbara säger tv
Page 327 and 328:
SOU 2006:59 De onämnbara Sara: Det
Page 329 and 330:
SOU 2006:59 De onämnbara erskor).
Page 331 and 332:
SOU 2006:59 De onämnbara Vanessa f
Page 333 and 334:
SOU 2006:59 De onämnbara hennes fa
Page 335 and 336:
SOU 2006:59 De onämnbara 3. Etnifi
Page 337 and 338:
SOU 2006:59 De onämnbara ren. Osca
Page 339 and 340:
SOU 2006:59 De onämnbara tjänster
Page 341 and 342:
SOU 2006:59 De onämnbara Referense
Page 343 and 344:
SOU 2006:59 De onämnbara Gender, M
Page 345 and 346:
SOU 2006:59 De onämnbara Kofman, E
Page 347 and 348:
SOU 2006:59 De onämnbara Global wo
Page 349 and 350:
12 Rundabordssamtal om strukturell
Page 351 and 352:
SOU 2006:59 Rundabordssamtal om str
Page 353 and 354:
Page 355 and 356:
Page 357 and 358:
Page 359:
Page 362 and 363:
Författarpresentation SOU 2006:59
Page 364 and 365:
41. Internationella sanktioner. UD.
Page 366:
Utbildnings- och kulturdepartemente
show all

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?