Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Välkommen till Kista Science City SOU 2006:59
2
hur öppna “våra” dörrar ska varaTPF FPT snarare än om att jämlikt fördela
fördelarna med ett projekt som sträcker sig över hela världen. Vad
gäller arbetslöshet och integrationspolitik formuleras ofta problemet
som att det beror på en trögrörlig arbetsmarknad snarare än
på ett ekonomiskt system vars logik leder till en delning i de som är
inne och de som ställs utanför. Styrkan i Baumans analys ligger i
konstaterandet att förekomsten av flyktingläger och getton, asylsökande
och ekonomiska flyktingar, arbetslösa och socialbidragstagare
inte är ett problem som kan betraktas oberoende av det
moderniseringsprojekt som pågår i utvecklade (och underutvecklade)
länder. Baumans huvudsakliga poäng är att han ser in- och utvandrare
och långtidsarbetslösa som ett resultat av ordningsskapandet
och ekonomiska framsteg. Modernitet och migration är inte
två av varandra oberoende processer, utan snarare två sidor av
samma mynt.
Charles Tillys diskussion om beständig ojämlikhet passar väl in i
detta sammanhang (Tilly, 2000). Han ser på ojämlikhet ur ett organisatoriskt
perspektiv, där specifika sociala strukturella förhållanden
utgör lösningar på problem som skapas inom sociala system.
Tilly fokuserar på en grundläggande organisatorisk konfiguration:
kategoriella par.
En kategori består av en grupp aktörer som delar en gränslinje genom
vilken de skiljs från och förbinds med åtminstone en annan grupp aktörer,
som tydligt stängs ute genom denna gräns. En kategori förenar
aktörer som bedöms vara lika, skiljer ut aktörer som anses vara olika
och definierar relationerna mellan de båda grupperna (ibid, s. 74).
Således centreras kategorier kring socialt igenkännbara gränser där
ojämlikhet medför asymmetriska relationer över just dessa gränser.
Baumans diskussion om modernitetens ordningsskapande och
Tillys organisatoriska perspektiv är självklart provokativa då de inte
tar hänsyn till ofta förekommande individualistiska förklaringsmodeller
kring ojämlikhet. Genetiska kännetecken, individuella ansträngningar,
utbildning, rekryteringsdiskriminering, språkbrister, trosuppfattningar
och attityder – alla dessa faktorer är var och en för sig
otillräckliga som förklaring för den beständiga ojämlikheten (för
att använda Tillys begrepp) eller mänskligt avfall (för att använda
2
TP PT Under våren 2005 mobiliserades en omfattande opinion i Sverige för gömda flyktingars,
och särskilt för gömda flyktingfamiljers, rätt att få uppehållstillstånd. Detta är en av endast få
liknande rörelser i stor skala under senare år. Den svenska regeringens ovilja att driva en
generös flyktingpolitik avslöjar den strukturella diskriminering som idag genomsyrar de
politiska sfärerna: ”invandraren” ses inte som en del av väljarkåren.
104